Sidans innehåll

Sverige har en lång tradition av ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande och en ambitiös familjepolitik. Föräldraförsäkringen och en väl utbyggd barnomsorg har gjort det möjligt för föräldrar att kombinera arbete och familjeliv. Även om denna familjepolitik bidragit till ett ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande finns betydande könsskillnader på arbetsmarknaden. Kvinnor arbetar t.ex. oftare deltid och inom offentlig sektor. Kvinnor har längre utbildning än männen men tjänar i genomsnitt mindre och är mer sällan chefer. Samtidigt tar kvinnor ut mer föräldraledighet och har högre sjukfrånvaro.

I forskningen kring könsskillnader på arbetsmarknaden studerar vi:

-- om det finns etablerade förväntningar i samhället om kvinnor och mäns olika ansvar för hem och barn som påverkar individernas och arbetsgivarnas beslut på arbetsmarknaden

-- vilken roll familjepolitiken och socialförsäkringarna har för könsskillnader på arbetsmarknaden

-- i vilken utsträckning könsskillnader på arbetsmarknaden kan hänföras till diskriminering. Diskriminering kan uppstå om arbetsgivarna har olika förväntningar på kvinnor och män. Kvinnor kan få svårare att bli befordrade och erhålla högre lön om de exempelvis förväntas ta ut mer föräldraledighet

-- om familjepolitikens utformning kan påverka arbetsgivarnas förväntningar på de anställda.

Skillnaden mellan män och kvinnors situation på arbetsmarknaden aktualiseras naturligtvis även i all vår forskning.