Familjebakgrund har stor betydelse för barns hälsa

Rapportförfattarna studerar hur barns hälsa påverkas av familjens ekonomiska och sociala situation, samt hur dessa samband har utvecklats sedan början av 1990-talet. De finner att de ekonomiska klyftorna är stora. Barn till föräldrar med hög inkomst och utbildning har hela 40–45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus, jämfört med barn till föräldrar i gruppen med lägst inkomst och utbildning. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd är särskilt utsatta.

– Skillnaderna är stora. Barn till föräldrar som får ekonomiskt bistånd löper mer än dubbelt så stor risk att dö under barndomen jämfört med andra barn, säger Eva Mörk. Barnen löper också närmare tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.

Hälsan har stor betydelse för barnens resultat i skolan, och i vilken utsträckning de tar emot bistånd som unga vuxna. Bland dem som varit inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa är det fyra gånger så vanligt att ta emot ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder.

Hälsoskillnaderna har inte ökat under 20 år

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat under 1990–2010. Däremot var det inte större skillnader mellan barnens hälsa i olika inkomstgrupper 2010 än 1990.

– Det beror sannolikt på att inkomstökningar i toppen inte slår igenom fullt ut i förbättrad hälsa, säger Anna Sjögren. Det är troligen också ett tecken på att medicinska genombrott, förbyggande hälsovård med mödra-, barn- och skolhälsovård samt brett barnsäkerhetstänkande kommer de flesta barn till del, avslutar hon.

Samtliga barn i Sverige

Rapportförfattarna studerar samtliga barn i åldrarna 0–18 år bosatta i Sverige under åren 1990–2010 med hjälp av registerdata över slutenvård, läkemedelsförskrivning och dödsorsaker från Socialstyrelsen och befolknings-, inkomst- och utbildningsregister från SCB.

Rapporten är en omarbetad version av en rapport med samma namn som gavs ut inom ramen för SNS forskningsprogram Investeringar i likvärdiga livschanser.