Föreställningar om kvinnligt och manligt inom två gymnasieprogram

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad och många försök har gjorts att bryta detta. Genom deltagande observation och intervjuer har de två rapportförfattarna studerat hur ungdomar vid två gymnasieskolor socialiseras in i vård- respektive byggyrken.

Motstridiga förväntningar på män i vården

Författarna finner att traditionella könsnormer bevakas och praktiseras på Vård- och omsorgsprogrammet. Samtidigt lyfts de manliga eleverna fram som extra värdefulla. Killarna kan få förmåner och särbehandlas positivt inom sitt framtida yrke, det menar både lärare, praktik­handledare och de unga männen själva.

– Det tycks som om killarna förväntas åka ”glashiss” inom vårdsektorn, om man lyssnar på våra informanter, säger Maria Hedlin som har varit projektledare.

– Men de unga männen kan också ha svårigheter att bli ”en i gänget” och få tillträde till yrkets alla delar, vilket kan försvåra deras yrkessocialisation. De riskerar att betraktas framförallt som män och inte som undersköterskor, fortsätter Maria Hedlin.

Blandade mönster i byggbranschen

I studierna av Bygg- och anläggningsprogrammet finner författarna två olika könsmönster: den manliga kollektiva i husbyggnadsinriktningen och den mer individualistiska måleriinriktningen. Husbyggarnas ”vi-känsla” bygger enligt författarna på antaganden om att gemenskapen består av heterosexuella, händiga, starka män som tål att drivas med och som inte visar för mycket känslor. Detta kan göra det svårt både för kvinnor och för vissa män att bli accepterade inom gemenskapen. Inom måleriinriktningen är könsnormerna mindre entydiga, och kvinnor efterfrågas med hänvisningar till affärsnytta (t.ex. råda kunder om färgval) och bättre arbetsmiljö.

– Vi vill peka på att både kvinnliga och manliga elever begränsas när snäva könsnormer gör sig gällande inom utbildningarna, säger Magnus Åberg. Yrkeslärandet riskerar att försvåras om eleverna blir betraktade som representanter för sitt kön istället för blivande undersköterskor, byggare eller målare, avslutar Magnus Åberg.

Deltagande observationer och intervjuer

Rapporten har en kvalitativ ansats och bygger på deltagande observa­tioner och intervjuer med elever, lärare och praktikhandledare i klasser på två gymnasieskolor i en svensk kommun. Det ger en detaljerad inblick i olika aspekter av yrkessocialisationen, men mindre möjligheter till generalisering.