Fri rörlighet inom den högre utbildningen och tillgång till svenska studiemedel

EU-domstolens praxis allt viktigare

EU saknar makt att besluta om medlemsstaternas regler om vem som har rätt till studiemedel för högskolestudier. Däremot innebär reglerna om arbetskraftens fria rörlighet och EU-domstolens praxis att flera grupper EU-medborgare har rätt att använda studiemedel i andra unionsländer. EU-domstolen har genom sin praxis kring reglerna om den fria rörligheten kompenserat för unionslagstiftarens begränsade möjligheter att agera på området. Rapportförfattaren undersöker vilka rättsliga åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att underlätta för rörligheten och om Sverige kan anses ha gjort tillräckligt för att uppfylla unionsrättens krav.

Omfattande rätt till studiemedel för arbetskraft som flyttar

Av EU-lagstiftning och EU-domstolens praxis följer att både de som flyttar till ett annat unionsland för att arbeta, och deras familjer, ska ha samma rätt till studiemedel för universitets- och högskolestudier som det mottagande landets medborgare. Rätten är densamma oavsett om studierna kan ske i det mottagande landet eller i ett annat EU-land. Även personer med permanent uppehållsrätt, det vill säga fem års sammanhängande och laglig bosättning i landet, ska ha samma rätt till studiemedel som medborgare i landet.

Inget krav på bosättning i landet för utlandsstudier

Vidare har EU-domstolen slagit fast att det inte får finnas krav på bosättning i landet för rätt till studiemedel för utlandsstudier. Ett bosättningskrav är enligt EU-domstolen ett hinder för arbetskraftens fria rörlighet, och ett hinder för det egna landets medborgare att studera i andra EU-länder.

Sverige lever upp till kraven

EU-domstolens praxis har lett till återkommande ändringar i den svenska studiemedelslagstiftningen. Överklagandenämnden för studiestöd har vid flera tillfällen ändrat i beslut som fattats av CSN i ärenden som rör rätt till studiemedel för studier inom EU.

– Jag finner att Sverige genom dessa ändringar och beslut i allt väsentligt följer EU-rätten på området, säger Staffan Ingmanson. En del av förtjänsten får sägas vara att Överklagandenämnden noga följt den utveckling som sker i EU-domstolens praxis.

Bakgrund

Fri rörlighet inom den högre utbildningen har blivit en viktig fråga i EU:s sysselsättnings- och tillväxtstrategi Europa 2020. Utbildning och rörlighet inom utbildningen anses vara en nyckelfaktor och ett första steg för rörlighet inom arbetsmarknaden senare i livet och därigenom till ökad tillväxt. Rörlighet antas också vara ett medel för att stärka den sociala sammanhållningen och bidra till att utveckla en djupare känsla av europeisk identitet.