Fristående högstadieskolors etableringsmönster

Väljer fristående grundskolor att etablera sig på platser av en viss typ, och skiljer sig det sig åt mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande aktörer? Det är huvudfrågorna i rapporten, som i en tidigare version publicerats av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Fristående skolor etableras i områden med en hög andel utrikes födda och i områden med en hög utbildningsnivå

Rapportförfattarna studerar fristående högstadieskolor. De finner att skolorna etablerar sig i områden där det bor många potentiella elever. Fristående skolor etablerar sig i väsentligt högre grad där det bor fler familjer som har sin bakgrund i länder utanför Västeuropa. Sannolikheten att en friskola etableras är dubbelt så hög i områden med 40 procent födda utanför Västeuropa jämfört med områden där andelen är noll.

Fristående skolor som inte har vinstsyfte (inte är aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma) etableras oftare i områden där föräldrarna har en högre utbildningsnivå. Rapportförfattarna finner inga signifikanta tecken på att föräldrarnas inkomst eller elevernas betyg spelar roll.

– Skolornas val av etableringsställe är åtminstone en delförklaring till det ojämna utbudet av fristående skolor, säger Karin Edmark som är en av forskarna bakom rapporten. Vi ser också att de fristående skolorna inte bara väljer områden med studiemässigt gynnade elever, vilket stämmer ganska bra in på vad både svenska och internationella forskare funnit tidigare. De elever som går på de fristående högstadieskolorna har dock generellt sett en studiemässigt mer gynnad bakgrund än elever på de kommunala skolorna, fortsätter hon.

Bakgrund och metod

Friskolereformen genomfördes 1992. Läsåret 2014/15 gick cirka 14 procent av grundskoleeleverna och 26 procent av gymnasieeleverna i en fristående skola. Rapportens analyser genomförs med statistiska metoder och som underlag används omfattande registerdata för åren 1988–2009, en period som täcker den stora expansionen av fristående skolors etableringar. Med hjälp av statistisk analys relaterar studien systematiskt potentiella förklaringsfaktorer till de faktiska etableringarna som observeras i data.