Möjligheten att rösta tidigt tycks inte öka motivationen att lära sig mer om samhället

Hur mycket elever lär sig i skolan kan bero på intresse och upplevt behov av kunskapen. Institutionella förhållanden utanför skolan kan därför påverka motivation och skolresultat. Rapportförfattaren Olof Rosenqvist studerar om rösträttsåldern påverkar resultaten i samhällskunskap. Lär sig ungdomar som är yngre när de röstar mer om samhälle och politik? Skiljer sig betyget i samhällskunskap på gymnasiet åt mellan ungdomar som fick respektive inte fick rösta under gymnasieåren?

Möjligheten att rösta tidigare tycks inte innebära ökade kunskaper om samhälle och politik vid avslutat gymnasium. Det finns inget som tyder på att de som får rösta tidigt har högre samhällskunskapsbetyg vid utgången av gymnasiet.

– Det är intressant eftersom utländska studier funnit att yngre lär sig mer om politik och samhälle om de får rösta vid till exempel 16 års ålder, säger Olof Rosenqvist. Dessa studier har dock jämfört olika länder med varandra, vilket gör det svårt att avgöra vad som är orsaken till ungdomarnas större kunskap. Min forskning visar att rösträttsåldern i sig inte tycks ge ökad motivation att lära sig mer om samhället, i alla fall inte om vi ska tolka betygen i samhälls­kunskap som ett mått på detta.

Data och metod

I rapporten jämförs ungdomar som fyllde 18 år precis före respektive precis efter ett val. Ungdomarna är i genomsnitt lika i alla andra avseenden än just rösträtten. Genom att jämföra grupperna är det möjligt att skatta ett orsaks­samband av tidig rösträtt på kunskap om samhälle och politik. Rapport­författaren använder data för personer som fyllde 18 år under 1988–2006. Sambandet skattas med hjälp av en statistisk modell. Gymnasiebetyget i samhällskunskap och resultatet på högskoleprovets delprov i allmän­orientering används för att mäta kunskap.