Trots hög ungdomsarbetslöshet är vägen till arbetsmarknaden inte så lång för de flesta unga

Ungas etablering på arbetsmarknaden har inte senarelagts sedan mitten av 1990-talet. Rapportförfattarna finner inget påtagligt stöd för en uppfattning om att anställningstiderna för ungdomar blivit kortare under perioden 1991–2007. De ser inte heller någon "spik" i fördelningen vid anställningstider strax under ett respektive två år.

– Vägen från skolan till arbetsmarknaden har inte varit påtagligt mer problematisk för den genomsnittlige unge som föddes runt 1990 än för dem som föddes i mitten av 1970-talet, säger Anders Forslund. Vi finner inte något stöd i data för att fler unga idag har korta anställningar eller ett stort antal anställningar som avbryts för att undvika vad som brukar kallas "inlasning".

Unga med nedsatt arbetsförmåga särskilt utsatt grupp

Vissa grupper har det betydligt mer problematiskt och riskerar långa tider i arbetslöshet: unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets­förmåga, unga med utländsk bakgrund och unga utan fullständiga gymnasie­betyg. Sysselsättningen hos unga med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har försämrats särskilt mycket de senaste 20 åren.

Om måttet ungdomsarbetslöshet och det alternativa måttet NEET

Ungdomsarbetslösheten har stigit och etablerat sig på en hög nivå. Arbetslöshet som den mäts i SCB:s arbetskraftsundersökningar är dock inte ett bra samman­fattande mått på ungdomars problem på arbetsmarknaden, då det innehåller många fallgropar. Måttet är till exempel beroende av ungdomarnas arbets­kraftsdeltagande och innehåller även unga som studerar som huvud­sysselsättning.

– Eurostats mått som fångar unga som varken arbetar eller studerar (NEET) visar på ett bättre sätt de unga som riskerar mer långvariga problem. Det fångar även upp dem som inte söker arbete, men inte dem som studerar på heltid, säger Mattias Engdahl. Det är inte så många unga i Sverige som är utanför på detta sätt, men gruppen har visat tecken på att öka sedan år 2000.

Generella program för unga troligen inte effektiva

Rapportförfattarna diskuterar även vad vi vet om arbetsmarknadspolitiken riktad åt unga. De finner att åtgärder riktade åt alla unga sannolikt inte är effektiva då etableringsproblemen på arbetsmarknaden är koncentrerade till särskilda grupper.

Data och metod

Rapporten studerar unga födda 1974 till och med 1990 i åldrarna 16–30 år som är observerbara i registerdata mellan 1990 och 2010. Rapporten är en omarbetad version av ESO-rapport 2015:3.