Betyg på låg- och mellanstadiet var bra för vissa barn, men inte för alla

Betyg bättre för barn med sämre skolresultat

Rapportförfattaren finner att barn till lågutbildade föräldrar inte gick igenom gymnasiet lika ofta när de var betygsfria jämfört med när de fick betyg. I denna grupp var det barn med sämre skolresultat som påverkades. Av hundra barn var det ytterligare 2–3 pojkar och 2–4 flickor som inte tog en gymnasieexamen till följd av att betygen avskaffades.

Söner till högutbildade gynnades däremot av att betygen togs bort. I jämförelse med barn som fått betyg utbildade sig de betygsfria pojkarna längre. Fler gick på universitet och högskola. Av hundra pojkar gick 2–4 fler på högskolan. Som en följd av det fick de också 5–9 procent högre inkomst än betygsatta pojkar. Döttrarna till högutbildade föräldrar gynnades däremot inte av betygsfrihet. De följer istället samma mönster som barnen till de lågutbildade.

– Eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring de långsiktiga effekterna av betyg i grundskolan är detta viktig ny kunskap. Däremot säger rapporten inte något om varför effekterna skiljer sig åt mellan grupper, och här kan man tänka sig olika förklaringar. Kanske uppmuntrade betygen flickorna särskilt mycket, medan det var tvärtom för de högutbildades söner? Kanske innehöll de tidiga betygen värdefull information för de svagpresterande barnen med lågutbildade föräldrar? Men, vill man dra slutsatser om dagens skola måste man självklart tänka på att skolan och betygs­systemet har förändrats de senaste 30 åren, avslutar Anna Sjögren.

Effekten av att ha betyg eller inte

Under 1970-talet togs låg- och mellanstadiebetygen bort vid olika tidpunkter i olika kommuner. Genom att jämföra barn som fått respektive inte fått betyg kan hänsyn tas till att barnen kan skilja sig åt även av andra skäl än att betygen avskaffades. I rapporten undersöks effekter av att ha varit betygsatt eller inte på barnens inkomst och utbildning som vuxna. Rapporten baseras på registerdata från SCB för individer födda 1954–1974 samt enkätdata.