Beskattning av bostäder

Bostäder är den viktigaste konsumtionsvaran för de flesta hushåll, men vår förståelse för hur skatter på bostäder bör utformas är begränsad. Det finns en stor forskningslitteratur, både teoretisk och empirisk, som analyserar olika ekonomiska aspekter av bostäder och bostadsmarknaden. Forskningen om hur bostäder ska beskattas är dock begränsad. De flesta existerande studier är begränsade till studier av ekonomisk effektivitet och tar inte hänsyn till den ekonomiska fördelningen. Detta är ett problem då sådan hänsyn är central för att avgöra vilken roll skatter på bostäder bör spela i relation till andra skatter i skattesystemet.  

I detta grundforskningsprojekt analyserar vi hur bostäder bör beskattas i en heterogen befolkning av skattebetalare, med hänsyn till både effektivitets- och fördelningsaspekter. I vår modellekonomi skiljer sig individer avseende deras förmåga att tjäna inkomst och ägandet av land. Individer bestämmer hur mycket land och byggnader de vill konsumera i relation till andra varor och delar sin tid mellan arbetsutbud och bostadsunderhåll, där det senare också kan köpas på marknaden. En nyckelaspekt är att priset på land (och därmed priset på bostäder) påverkas av skattesystemets utformning genom kapitaliseringseffekter.

Förutom den teoretiska analysen illustreras modellen med numeriska beräkningar. Vi undersöker en rad centrala frågor, bland annat om byggnader och mark bör beskattas med olika skattesatser. Vidare analyserar vi hur beskattningen av bostäder, arbetsinkomster samt skattesubventioner för renovering och underhåll av fastigheter samverkar och hur dessa tillsammans påverkar individers arbetsutbud.