Effekter av arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser

Bakgrund och syfte

Sedan 1976 har organiserade arbetstagare på alla aktiebolag eller ekonomiska föreningar med 25 eller fler anställda en lagstadgad rätt att kräva två platser i bolagsstyrelsen. Dessa arbetstagarrepresentanter har i stor mening precis samma funktion som de ordinarie styrelseledamöterna, med exemplvis rösträtt i styrelsefrågor och krav på deltagande vid konsensusbeslut som årsredovisningsunderskrift. De är däremot av konstruktion alltid i minoritet i styrelsen, vilket gör att de vid majoritetsbeslut har begränsad makt givet att de ordinarie ledamöterna är eniga. Trots detta ses konstruktionen i tidigare enkätundersökningar som positiv av såväl arbetsgivare som arbetstagare (Levinson & Wallenberg, 2012), vilket ska ställas mot en låg och sjunkande grad av utnyttjande av rätten (Laanep Joandi et al., 2020).

I en svensk kontext är ämnet inte utforskat med hjälp av registerdata, utan har tidigare diskuterats utifrån offentligt tillgängliga mått (Gregoric & Rapp, 2019) och kvalitativa metoder (Sass, 2014). Internationellt finns däremot en växande litteratur om medbestämmande, där man bör ha med sig att de institutionella skillnaderna kring arbetstagarrepresentanternas påverkansmöjligheter är påtagliga. Harju et al. (2024) samt Gregoric & Rapp (2019) har undersökt fenomenet i Finland respektive Skandinavien och funnit att separationer minskar om man har arbetstagarrepresentanter, men att det kan leda till högre kostnader för bolaget. Blandhol et al. (2022) hittar i Norge att arbetare på firmor med arbetstagarrepresentanter i styrelsen får bättre utfall generellt, men att det förklaras av selektion, dvs. att de som väljer att utnyttja möjligheten har bättre förutsättningar oavsett ledamot eller ej. I Tyskland ser Jäger et al. (2020) inga effekter när de undersöker hypotesen att man finansierar överskott av arbetskraft med mindre investeringar på dessa bolag. Budde et al. (2024) tittar på representanten i sig och finner att de som väljer att axla rollen är en positivt selekterad grupp, men även att det spelar roll huruvida representanten är arbetare eller tjänsteman för arbetarna på bolaget. I en jämförelse mellan studier av medbestämmande i olika länder kommer Jäger et al. (2022) fram till att fenomenet varken löser några stora problem, eller är en destruktiv institution.

Med bakgrund av detta har detta projekt som syfte att undersöka arbetstagarrepresentanters effekter på såväl arbetsgivare som arbetstagare. Trots begränsad formell makt är hypotesen att representanten bidrar till ökad förståelse för den andra parten i båda riktningarna, och bör därför bidra till ökad koordination i ex. inriktningsbeslut, men även öka effektiviteten vad gäller formella förhandlingar inom ramen för MBL. Vidare kan man teoretisera om att det kan finnas stor heterogenitet i både påverkansmöjlighet och prioriteringar beroende på dimensioner som exempelvis arbetare/tjänsteman, anställningstid eller styrelsevana. Rimligtvis är effekterna även dynamiska, då det är otroligt att en arbetstagarledamot förändrar riktningen för företaget på det första mötet, utan snarare under tid bidrar till eventuella effekter för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Genomförande

Den initiala metoden för att undersöka effekten är att titta på avgränsningen vid 25 anställda, där firmor i ett snävt band runt avgränsingen torde vara statistiskt jämförbara, med skillnaden att de över gränsen kan utnyttja representationsmöjligheten. En uppenbar empirisk problematik är att de arbetsplatser som väljer att utnyttja möjligheten givet att de har rätt med stor sannolikhet inte är slumpmässigt utvalda, utan speglar den lokala organisationsgraden. Det kommer därav röra sig om en så kallad Intent-To-Treat, där det inte är effekten av den faktiska behandlingen utan av tilldelningen som skattas.

Data för att besvara forskningsfrågan kommer huvudsakligen vara administrativ registerdata. För arbetstagarutfall används huvudsakligen LISA och IoT från SCB för att fånga inkomstdata och personliga egenskaper. Dessa ska sedan kopplas till arbetsgivare, vars ekonomiska utfall mäts hos SCB via Skatteverkets SRU-uppgifter. Till detta ska Bolagsverkets Entreprenörskapsdatabas användas för att identifiera styrelseledamöter och deras status som arbetstagarrepresentant eller ej.

Relevans

Då arbetsmarknadens parter är tentativt överens om att detta är ett konstruktivt system, och det har varit en naturlig del av den svenska modellen i snart 50 år, har det säkerligen påverkat den svenska arbetsmarknaden såväl lokalt på arbetsplatsen som nationellt över tid. Mot detta ska sättas att det inte finns någon registerbaserad forskning om systemet, vilket gör projektet direkt relevant för förståelsen av den svenska arbetsmarknaden.

Referenser

Blandhol, C., Mogstad, M., Nilsson, P., & Vestad, O. L. (2020). ”Do employees benefit from worker representation on corporate boards?”. (No. w28269). National Bureau of Economic Research.

Budde, J., Dohmen, T., Jäger, S., och Trenkle, S. (2024). ”Worker representatives”. (No. w32740). National Bureau of Economic Research.

Gregorič, A., & Rapp, M. S. (2019). Board‐level employee representation (BLER) and firms’ responses to crisis. Industrial Relations: A Journal of Economy and Society, 58(3), 376-422.

Harju, J., Jäger, S., och Schoefer, B (2021). ”Voice at work”. (No. w28522). National Bureau of Economic Research.

Jäger, S., Schoefer, B., & Heining, J. (2021). “Labor in the Boardroom”. The Quarterly Journal of Economics, 136(2), 669-725.

Jäger, S., Noy, S., & Schoefer, B. (2022). “What does codetermination do?”. ILR Review, 75(4), 857-890.

Levinson, K. & Wallenberg, J. (2012). ”Anställdas styrelserepresentation i svenskt näringsliv – Vad har hänt mellan 1999 och 2009?”. Arbetsmarknad & Arbetsliv 18(3). s.67-77

Laanep Joandi, A., Peterson, Y., och Widén L. (2020). ”Ta plats”. PTK. s.7-8.

Sass, K (2014). ”How to sit on two sides of the table? Swedish and Norwegian unions’ approaches to representative worker participation during the 20th century”. Nordic journal of working life studies, 4(3). s. 99-118.

Projektansvarig

Jan Sauermann

Övriga projektdeltagare

Olle Törnquist

Henrik Hällerfors