Arbetstagares yrkesspecialisering och konsekvenserna av minskande efterfrågan på arbetskraft

Enligt en enkel så kallad Roy-modell bestäms hur sårbar en arbetstagare är för nedgångar i efterfrågan på arbetskraft i hens nuvarande yrke av hur stort värde personen fäster vid att få arbeta i just det yrket relativt hens bästa alternativ bland yrken som är skyddade från efterfrågeminskningar. Man kan tänka på denna skillnad som arbetstagarens grad av yrkesspecialisering. Generalister med bra yrkesalternativ kommer att lämna det minskande yrket snabbt och klara sig relativt bra, medan högspecialiserade arbetstagare frivilligt stannar kvar och tolererar en sämre löneutveckling.

Detta projekt visar att det förväntade värdet av nyttoskillnaden ovan (alltså en arbetstagares grad av specialisering) under vissa fördelningsantaganden kan kopplas direkt till sannolikheten att samma arbetstagare ursprungligen skulle välja att arbeta i ett av de yrken som är skyddade från efterfrågeminskningarna, givet denna persons egenskaper. Vi kallar denna funktion för yrkesspecialiseringsindexet. För att konstruera det empiriskt tränas ett artificiellt neuralt nätverk att förutsäga yrkesvalssannolikheter. Till detta används svenska registerdata över detaljerade bakgrundsegenskaper, inklusive flerdimensionella förmågor, ålder, utbildning, bostadsregion och branschspecifik arbetslivserfarenhet.

Specialiseringsindexet används sedan för att belysa den historiska nedgången i sysselsättning i yrken med rutinartade arbetsuppgifter som varit lätta att automatisera. Vi jämför skillnaden i långsiktiga yrkesbyten och karriärutfall mellan arbetstagare som initialt var anställda i rutin- och icke-rutinyrken över specialiseringsfördelningen.

Att bättre förstå det historiska skiftet i efterfrågan på rutinarbete och dess konsekvenser för arbetstagare som redan har etablerat sig på arbetsmarknaden är viktigt i sig. Men resultaten kan också berätta hur användbart specialiseringsindexet är för att avgöra vilka arbetstagare som riskerar att påverkas negativt av liknande efterfrågeskiften i framtiden. Indexet är enbart baserat på aktuell information. Det skulle därför kunna användas för att identifiera sårbara arbetstagare som idag är anställda i yrken som vi tror kommer att minska eller till och med försvinna i framtiden.