Effekter av automatiska erbjudanden om förskoleplats på förskoledeltagande

Bakgrund och syfte

I Sverige är ungefär 5 procent av barn i åldrarna 3–5 år inte inskrivna i förskolan. Barn med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade i denna grupp (SOU 2020:67). År 2022 kom en ny lag (som tillämpas från och med den 1 juli 2023) som innebär att kommuner måste arbeta aktivt för att få fler barn att börja i förskolan; dels ska de arbeta uppsökande och ge information till vårdnadshavare till barn som inte är inskrivna i förskolan, dels ska de skicka ut erbjudanden om förskoleplats till vissa grupper av barn även om vårdnadshavarna inte aktivt sökt plats (så kallade automatiska erbjudanden). Detta ska göras inför hösten det år då barnet fyller tre år och upprepas efterföljande år om barnet fortfarande inte är inskrivet i förskola. Automatiska erbjudanden om förskoleplats ska riktas mot (1) utrikes födda barn och (2) inrikes födda barn med utrikes födda vårdnadshavare som varit folkbokförda i Sverige sedan högst fem år (Prop 2021/22:132). Syftet med projektet är att utvärdera vilken effekt de automatiska erbjudandena har haft på sannolikheten att barnen faktiskt börjar i förskolan.         

Genomförande

Den nya lagen tillämpades för första gången inför hösten 2023. De automatiska erbjudandena ska skickas ut till vårdnadshavarna senast tre månader före det datum då barnet kan tas emot (Prop 2021/22:132). Det innebär att kommunerna bör ha skickat ut erbjudanden under april–maj 2023. Med hjälp av folkbokförings- och förskoleregister (tillgängliga via data under paraplyprojektet 131/2019 ”Familjepolitik och integration”) kan vi identifiera vilka 3–5 åringar som inte är inskrivna i förskolan och vilka barn som bör ha fått det automatiska erbjudandet om förskoleplats. Utgångspunkten är barn födda 2018–2020 som är folkbokförda i Sverige 31 december 2022. Dessa barn kan matchas mot förskoleregistret från hösten 2022 för att se vilka som inte var inskrivna i förskolan vid den tidpunkten. Uppgifter från födelseregistret och migrationsregistret används för att särskilja mellan barn som fått respektive inte fått ett automatiskt erbjudande om förskoleplats inför hösten 2023. Förskoleregistret från hösten 2023 (15 okt) kan sedan användas för att studera hur de automatiska erbjudandena har påverkat faktisk inskrivning.

Eftersom barn som fått respektive inte fått ett automatiskt erbjudande om förskoleplats troligen hade haft olika inskrivningssannolikheter om erbjudandena inte hade skickats ut är det inte rimligt att bara jämföra andelen inskrivna barn i de två grupperna och ange de automatiska erbjudandena som enskild förklaringsfaktor till en eventuell skillnad. Det krävs i stället en forskningsdesign för att isolera effekten av erbjudandena och i det här projektet planerar vi för två alternativa tillvägagångssätt.

Det ena alternativet bygger på att utnyttja 5-årsgränsen med avseende på vårdnadshavarnas folkbokföringstid i Sverige. Vårdnadshavare som har varit folkbokförda bara lite längre än fem år får inget erbjudande medan de som varit folkbokförda strax under fem år får erbjudandet. Det innebär att det finns variation mellan familjer som i övrigt bör vara jämförbara, d.v.s. de hade sannolikt haft samma inskrivningssannolikhet i frånvaro av den nya lagen om automatiska erbjudanden. Under detta antagande kan vi isolera effekten av erbjudandena med hjälp av en diskontinuitetsmetod (regression discontinuity design). En svaghet med denna ansats kan vara att det är få observationer i nära anslutning till 5-årsgränsen. Det är således oklart om den statistiska precisionen kommer vara tillräcklig.

Det andra alternativet är en skillnad-i-skillnader ansats (difference-in-differences). Med detta tillvägagångssätt skulle vi jämföra skillnaden i inskrivningsandel mellan behandlade (fick erbjudande) och obehandlade (fick inte erbjudande) hösten 2023 med motsvarande skillnad hösten 2022. Skillnaden mellan dessa två skillnader skulle då utgöra vår skattning av erbjudandets effekt på förskoleinskrivning. Fördelen med denna metod är att fler observationer kan bidra till den statistiska precisionen. Å andra sidan bygger metoden på ett något starkare antagande som gör gällande att skillnaden hösten 2023 hade varit densamma som skillnaden hösten 2022 i frånvaro av den nya lagen. Detta antagande kan aldrig testas direkt men genom att studera hur stabil skillnaden varit under åren före 2022 kan man få en fingervisning om antagandets rimlighet.                           

Relevans

Vi känner inte till några tidigare undersökningar som har studerat hur automatiska erbjudanden om förskoleplats påverkar barns inskrivning i förskolan. Projektet kan därför göra ett nytt bidrag till litteraruten om vilka faktorer som påverkar barns deltagande i förskoleverksamhet. Projektets resultat kan också bli ett viktigt underlag i policydiskussionen kring om och hur automatiska erbjudanden ska användas.

Slutligen kan det noteras att det finns en stor litteratur som har dokumenterat individers benägenhet att följa förvalda/automatiska alternativ (se t.ex. Jachimowicz m.fl. 2019 för en översikt). Baserat på dessa studier finns det således viss anledning att förvänta sig att policyn vi ska utvärdera kan ha haft en effekt. Projektet bidrar också till denna litteratur genom att skatta en typ av ”förvalseffekt” i en ny kontext.        

Referenser

Jachimowicz, J. M., Duncan, S., Weber, E. U., & Johnson, E. J. (2019). When and why defaults influence decisions: A meta-analysis of default effects. Behavioural Public Policy, 3(2), 159–186.

Prop 2021/22:132. ”Förskola för fler barn”.

SOU 2020:67. ”Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska”.

Projektansvarig

Olof Rosenqvist

Övriga projektdeltagare

Caroline Hall och Erica Lindahl