Hur påverkas barn med invandrarbakgrund av att börja skolan tidigare?

Barn med invandrarbakgrund presterar i genomsnitt sämre i skolan än sina klasskamrater. Vilka färdigheter som ett barn förvärvar i hemmet före skolstart skiljer sig troligen om föräldrarna växt upp i landet och har egen erfarenhet av skolsystemet eller om föräldrarna invandrat. Äldre syskon är potentiellt viktiga förebilder när föräldrarnas kunskaper och resurser är begränsade.  I den svenska policydebatten förs diskussioner om hur man kan förbättra skolresultaten för barn med invandrarbakgrund. Regeringen har lagt fokus på reformer som riktar sig till barns lärande i tidig ålder. År 2018 blev förskoleklass obligatorisk för alla sexåringar. År 2019 påbörjades en statlig utredning om huruvida obligatorisk språkförskola ska införas för barn till nyanlända. Trots detta finns det idag få forskningsstudier som har undersökt om formell utbildning vid yngre åldrar gynnar lärandet för barn med invandrarbakgrund.

Detta projekt ämnar undersöka hur skolprestationen hos flickor och pojkar med invandrarbakgrund påverkas av att börja skolan vid en högre ålder, samt hur det äldsta barnets skolstart påverkar yngre syskons skolprestation. Eftersom hem- och språkmiljön skiljer sig mellan barn med utländsk och svensk bakgrund är det möjligt att tidigare skolstart, som t.ex. medför tidigare exponering mot undervisning i svenska, är relativt sett mer gynnsam för barn med utländsk bakgrund. Då lingvistisk forskning visat att tidig språkinlärning i både första- och andraspråk är långsammare för pojkar än för flickor, kan tidig skolstart särskilt hjälpa pojkar med invandrarbakgrund.   När äldre syskon gynnas av äldre skolstart, ökar chansen att de är en viktig positiv förebild för yngre syskon. Men om de inte gynnas av äldre skolstart, finns risken att yngre syskon misgynnas av att föräldrar med begränsade resurser lägger mer tid på att hjälpa det äldre syskonet med skolarbetet. Detta projekt relaterar till forskningen om effekterna av ålder vid skolstart. I Sverige har barn traditionellt börjat skolan det år de fyller sju. Det innebär att de som är födda i slutet av december och i början av januari är ungefär lika gamla men börjar skolan i två olika skolkullar. Att denna regel skapar ett skift i skolstartsålder mellan barn som är födda ungefär samtidigt kan nyttjas för att mäta effekten av skolstartsålder med en metod som på engelska kallas en "fuzzy Regression Discontinuity (RD) design". Ett stort antal studier har med denna metod visat att barn som börjar skolan senare presterar bättre på prov och får högre betyg jämfört med sina yngre klasskamrater. Det finns dock ingen studie som specifikt har fokuserat på elever som själva invandrat eller har föräldrar som gjort det.