Starta eget-bidrag eller rekryteringsstöd, vilket är mest effektivt?

I denna uppsats söker vi besvara frågan huruvida den ökade satsningen på starta eget-bidrag, jämfört med en satsning på mer traditionell arbetsmarknadspolitik, har varit bra. För att undersöka detta så har vi valt att jämföra risken att åter bli arbetslös för de som erhållit starta eget-bidrag med de som fått anställning med rekryteringsstöd under perioden 950601 – 961231. Vi undersöker således de två åtgärdernas effektivitet i förhållande till varandra. Däremot undersöker vi inte åtgärdernas effektivitet i förhållande till att vara öppet arbetslös.

Invandrare är en grupp som har det speciellt svårt på arbetsmarknaden. De har t ex oproportionerligt hög arbetslöshet. En av arbetsmarknadspolitikens uppgifter är att stärka svaga gruppers ställning på den reguljära arbetsmarknaden. Enligt Riksdagens Revisorer (1997) visar studier av den svenska arbetsmarknadspolitikens effekter att traditionella åtgärder, t ex beredskapsarbete och rekryteringsstöd, inte gett så lyckat resultat för invandrare. Under senare tid har det framförts argument att invandrare skulle vara särskilt lämpade för starta eget-bidrag jämfört med att delta i mer traditionella åtgärder. Starta eget-bidraget har också fått en inriktning som innebär att invandrare kan få bättre villkor än svenskar: Invandrare har möjlighet att få sin bidragsperiod förlängd med sex månader, vilket ger en total åtgärdsperiod på tolv istället för sex månader. Vi kommer därför att särskilt studera huruvida starta eget-bidraget har den förväntade positiva effekten för denna grupp. Kvinnor utgör en annan prioriterad grupp vid starta eget-bidrag: De har också möjlighet till sex månaders förlängd åtgärdsperiod. Vi kommer även att särskilt studera utfallet för kvinnor.