Arbetsmarknadspolitiskt kalendarium II

Den svenska arbetsmarknadspolitiken har sedan tidigt 1900-tal präglats av försök att sysselsätta arbetslösa genom olika aktiva insatser. Insatserna ska, genom att omskola de arbetslösa eller upprätthålla deras yrkesfärdigheter, ge dem större möjlighet att senare få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Passiva åtgärder som kontantunderstöd har setts som en kortsiktig lösning under en övergångsperiod mellan arbetslöshet och arbete. Fokuseringen på aktiva åtgärder, att bereda arbetslösa arbete och utbildning istället för enbart kontant understöd, har kallats ”arbetslinjen” i svensk arbetsmarknadspolitik.

I det arbetsmarknadspolitiska kalendariet görs en sammanställning av och översikt över hur samtliga passiva och aktiva selektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utvecklats över tiden. I kalendariet redovisas hur regelverket för olika passiva och aktiva åtgärder har förändrats från det att en viss åtgärd startade fram till utgången av år 2002. I anslutning till varje avsnitt redovisas hur insatsen utvecklats i två hänseenden: hur många personer som berörts samt vilka utgifter man haft för insatsen ifråga.