Invandrade akademiker som lärare i den svenska skolan

Syftet med studien var att försöka få en bild av hur en grupp arbetslösa invandrande akademiker som genomgått en tvåårig kompletteringsutbildning för att få svensk lärarbehörighet, uppfattade mötet med den svenska skolkulturen och hur deras arbetssituation såg ut ett år efter att de hade avslutat utbildningen. Ett annat syfte var att försöka få en bild av vad skolledare lägger vikt vid då de anställer lärare och hur de ser på ett mångetniskt lärarkollegium.

Studien omfattade en intervjustudie med 28 lärare, 14 lärare med behörighet för grundskolan och 14 med behörighet för gymnasieskolan, som genomgått den tvååriga kompletteringsutbildningen samt med skolledarna på de skolor där lärarna var eller hade varit anställda. Utöver intervjuerna omfattade studien en enkätundersökning som vände sig till ett urval av 240 skolledare från olika storstads- och glesbygdskommuner i södra Sverige.

Resultaten visade att merparten, 75 procent av lärarna, hade anställning som lärare ett år efter utbildningen, tillsvidareförordnanden eller tidsbegränsade vikariat med goda utsikter till förlängning. De som saknade anställning hade samtliga behörighet för gymnasieskolan och var i genomsnitt äldre än de som hade anställning. I mötet med den svenska skolan fanns det inslag och situationer som hade skapat både oro och osäkerhet och som hade förvånat i såväl positiva som negativa avseenden. Bristen på disciplin, gränser för eleverna och reaktioner från lärarnas sida samt ansvarsfördelningen i den svenska skolan var några exempel på vad lärarna lyfte fram.

Hur lärarna valde att förhålla sig till det man uppfattade som mer eller mindre annorlunda i den svenska skolan skilde sig en del. Det vanligaste förhållningssättet var dock att anpassa sig till rådande förhållanden.

Av skolledarnas svar att döma var förmågan att samarbeta och fungera i ett arbetslag det i särklass viktigaste anställningskriteriet. På frågan hur skolledarna förhöll sig till ett mångetniskt lärarkollegium nämndes såväl en rad fördelar som nackdelar. Fördelarna relaterades i första hand till elever med utländsk bakgrund för vilka lärare med utländsk bakgrund ansågs fungera som förebild och som brobyggare mellan hem och skola.  De problem som skolledarna förknippade med en mångetnisk lärarkår var utöver språket s k kulturbetingade problem som man befarade kunde försvåra sam­arbetet och möjligheten att nå konsensus i lärarkollegiet.

I rapporten diskuteras också konstruktioner av läraridentiteter och riskerna med kategoriseringen ”utländsk bakgrund” som ett anställningskriterium.