Hur påverkade arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen lönebildningen?
Sammanfattning av Rapport 2009:11
Arbetsgivarincitament har använts på olika sätt inom svensk socialförsäkring. Två exempel är det nuvarande arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen och den medfinansiering som fanns i sjukförsäkringen mellan 2005 och 2007. Flera internationella studier har visat att sådana arbetsgivarincitament kan minska nyttjandet av olika socialförsäkringar. Arbetsgivarincitament kan även ha olika indirekta effekter; de kan tänkas påverka lönebildningen, företagens anställningar och uppsägningar och hur företagen agerar när de anställda söker ersättning. Dessa indirekta effekter har till stor del ignorerats i forskningen kring arbetsgivarincitament. Den här rapporten bidrar till att fylla en del av denna lucka genom att undersöka förekomsten av individuella löneeffekter av det arbetsgivaransvar som infördes i den svenska sjukförsäkringen 1992. Arbetsgivaransvaret innebar att företagen blev ansvariga att betala ut sjuklön till sina anställda under de första 14 dagarna av varje sjukfrånvaroperiod. Ett sätt för arbetsgivarna att undvika denna sjuklönekostnad kan vara att skifta över kostnaden till anställda med hög sjukfrånvaro i form av lägre löneökningar. Jag finner dock inget stöd för sådana individuella löneeffekter.
Forskningsområden
-
Ladda ner Rapport
Ladda ner hela Rapport 2009:11 (pdf,177kB) -
Läs working paper
The effect of employer incentives in social insurance on individual wages -
Läs meddelande
Sjukas löneökning påverkades inte av att arbetsgivarna betalade mer av sjukfrånvaron