Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?

Avsevärda resurser läggs på utbildning i alla OECD länder. Sverige är inget undantag: De direkta utbildningsutgifterna utgjorde 6,3 % av BNP 2006, vilket kan jämföras med 5,7 % som genomsnitt i OECD vid samma tidpunkt (OECD 2009).

Vilka intäkter generar då dessa utgifter? Ett viktigt motiv för utbildningsinsatserna är att förbättra individers kunskaper vilket i sin tur ska höja deras produktivitet och förbättra deras sysselsättningsmöjligheter, något som ökar den samlade produktionen i landet.

Syftet med denna rapport är att undersöka om utbildningsinsatser har sådana effekter för den enskilde individen. Huvudfrågan i rapporten är: Vilka arbetsmarknadseffekter har svensk utbildningspolitik? Med ”arbetsmarknadseffekter” menar vi huvudsakligen effekter på individers löner, sysselsättning och arbetsinkomster. Men vi kommer också att studera utfall som betyg och testresultat.