Undersköterskor och sjukvårdsbiträden i kristider: inkomst- och sysselsättningseffekter av friställningar inom den offentliga sektorn under 1990-talet

I den här rapporten undersöks arbetsmarknadskonsekvenserna av friställningarna av undersköterskor och sjukvårdsbiträden inom den offentliga sektorn under krisåren på 1990-talet. Undersköterskor och sjukvårdsbiträden var bland de yrkesgrupper som då drabbades hårdast av nedskärningar inom den offentliga sektorn.

Åtminstone fyra slutsatser kan dras utifrån den empiriska analysen: (1) friställningar bland kvinnliga anställda och inom den offentliga sektorn tycks ha likartade konsekvenser för framtida arbetsinkomst och sysselsättning som de man tidigare har funnit för män inom den privata sektorn; (2) i ett internationellt perspektiv är de negativa konsekvenserna tämligen begränsade; (3) socialförsäkringssystemet, inklusive arbetslöshetsersättningen, ersatte majoriteten av den förlorade arbetsinkomsten; (4) friställningarna påverkade inte hela inkomstfördelningen utan endast den undre delen av fördelningen, vilket tyder på att ett fåtal fick bära hela kostnaden för nedskärningarna, men att många klarade sig ifrån både bortfall av arbetsinkomst och arbetslöshet.