Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola

Under 1990-talet förändrades det svenska skolväsendet. Skolan kommunali­se­rades, mål- och resultatstyrning infördes samt fritt skolval och etablering av fri­stående skolor tilläts. I denna rapport undersöker vi betydelsen av dessa skol­reformer för utvecklingen i den svenska skolan. Vi beskriver den kommunala skolpolitiken, resursfördelningen till skolan, och den framväxande skol­mark­na­den. Vi försöker belysa reformernas betydelse för skolans resultat och elev­sor­tering. En viktig slutsats är att resultatnedgången i den svenska skolan på­börja­des redan före skolreformerna, men att vi inte kan utesluta att reformerna på­verkat den fortsatta utvecklingen. Andelen elever som inte avslutar gym­na­siet ökade till följd av programgymnasiet och det nya betygssystemet, men dessa elever tycks ändå ha deltagit i undervisningen. Betygsskillnaderna mellan sko­lor har växt markant sedan 1990-talet, men kan nästan helt förklaras av ökande elevsortering snarare än av skillnader i skolornas kvalitet. Den till­tag­ande elev­sorteringen i grundskolan kan i sin tur kopplas till ökande boende­segregation, men beror till viss del också på friskolevalet. Elevers familje­bak­grund har inte fått större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare. Däre­mot ökade fa­miljens betydelse sannolikt för gymnasiebetygen i samband med gymnasie­re­formerna. Betygen har stigit mest i storstadsområdena, men betygs­skillnader mellan kommuner kan inte förklaras av kommunal skolpolitik eller förändrad resursallokering.