Kan politisk ojämlikhet utbildas bort?

I den här rapporten undersöker vi hur införandet av den nya grundskolan i Sverige på 1950- och 1960-talen påverkade sannolikheten för individer med olika socialt ursprung att kandidera till viktiga politiska poster. Studien baseras på en analys av 800 000 individer födda 1943–1955 som omfattades av den försöksverksamhet som föregick införandet av den nya grundskolan. Vi finner att grundskolereformen hade en relativt starkt utjämnande effekt på sanno­likheten att bli nominerad till allmänna val. Före reformen var nominerings­sannolikheten mer än en tredjedel högre för individer från icke-arbetarklasshem jämfört med individer från arbetarhem. Motsvarande skillnad efter reformen var knappt en fjärdedel. I absoluta tal finner vi att effekten av socialt ursprung på sannolikheten att bli nominerad minskade med upp till 40 procent till följd av grundskolereformen.