Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?

Rapporten följer studenter som antogs till KY- och YH-utbildningar från och med 2006 och med avslut senast 2010 och beskriver deras sysselsättningsgrad, inkomster och förekomst av arbetslöshet före, under och efter utbildningen.

Av de examinerade studenterna är sysselsättningsgraden cirka 60–70 pro­cent innan utbildningen och ökar till cirka 80–90 procent efter utbildningen, med vissa variatio­ner beroende på ämnesområde. De som tar examen ökar även sin medianinkomst per år från strax under 100 000 kronor till cirka 250 000 kronor. Detta beror på en kombination av högre lön, heltidsarbete i högre grad och att fler arbetar under en större del av året efter utbildningen. Sett till ålder och fas av arbetslivet hade dock sannolikt en del av den förbättrade arbetsmark­nadssituationen ägt rum ändå.

Rapportens sista del jämför KY-studenter med ett matchat urval av hög­skolestudenter. KY-studenterna står sig väl i jämförelse och sysselsätt­nings­graden ökar inledningsvis snabbare men på sikt är den lika hög i båda grup­perna. I slutet av uppföljningsperioden har dock högskolestudenter högre års­inkomster, cirka 15 000 kronor i genomsnitt, men det är vad vi skulle förvänta oss då de i genomsnitt har gått längre utbildningar.