Hur känslig är gifta kvinnors sysselsättning för förändring i skatte- och bidragssystemet?

I denna rapport studerar vi hur känsliga svenska gifta kvinnor i låginkomsttagar- och medelinkomsttagarhushåll är för förändringar i de finansiella incitamenten att jobba. Strålkastarljuset är riktat mot den extensiva arbetsutbuds-marginalen, alltså beslutet att jobba eller inte jobba. Vi studerar en bostadsbidragsreform som skedde 1997, och vi dokumenterar en positiv effekt av reformen på sysselsättningen. Effekten syns tydligt två år efter reformen. Utifrån dessa effektskattningar tar vi fram värden på deltagande-elasticiteten, som är ett mått på hur känslig sysselsättningen är för förändringar i skatte- och bidragssystemet. Den genomsnittliga elasticitet, som vi skattar för perioden 1994–2001 är tämligen modest, dvs. arbetsutbudet reagerar relativt lite. Elasticiteten är emellertid högre för kvinnor med låg intjänandeförmåga.