Marknadsmekanismer i teori och praktik – erfarenheter från etableringslotsarna

Införandet av etableringslotsar 2010 utgick från ett valfrihets- och konkurrens­tänkande: nyanlända kunde välja bland privata aktörer som hade stor frihet i att utforma insatser för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. Genom val- och etableringsfrihet i kombination med delvis resultatbaserade ersättningar till lotsarna skulle marknadsmekanismer göra att de mest effektiva företagen och arbetssätten gynnades. Vi finner att lotsmarknaden snabbt kom att domineras av ett mindre antal aktörer med verksamhet över stora delar av landet. Många lotsar nischade in sig mot personer från ett enskilt födelseland och vissa kunde också expandera på detta sätt. Över tid växte betydande geogra­fiska skillnader fram avseende konkurrensen på lotsmarknaden. Lotsarnas arbetssätt varierade, men skillnaderna i övergångar till arbete var små och vi ser inte att några företag hade tydligt högre andelar deltagare i jobb. Vi finner inga tecken på att individernas val av lots har styrts av chans till jobb, varken inledningsvis eller vid byten. De nyanlända har istället efterfrågat och fått socialt och praktiskt stöd. Resultaten indikerar att vägen till ökade intäkter för lotsarna tycks ha gått via att attrahera deltagare snarare än att få deltagarna i arbete. Sammantaget verkar inte marknadsmekanis­merna ha fungerat som det var tänkt, åtminstone inte ur ett arbetsmarknadsperspektiv.