Subventionerade anställningar – avvägningar och empirisk evidens

Denna rapport ger en översikt av de anställningsstöd som använts i Sverige sedan det tidiga 1980-talet. Ett antal olika aspekter på stödens utformning diskuteras: varaktighet, stödnivå, målgruppens storlek, handledningsstöd, arbetsgivar­ansvar, graden av detaljreglering och om de ska vara en rättighet eller kunna fås först efter anvisning från arbetsförmedlare.

Om stöden riktas till dem som står längst från arbetsmarknaden kan stora undanträngningseffekter vara ändamålsenliga för att hålla uppe arbetskrafts­deltagandet. Det blir mer konkurrens om jobben, lägre löner och på sikt högre sysselsättning. Detta är ett argument för en relativt smal målgrupp. Det kan också vara ett argument för en portvakt i systemet, exempelvis arbetsförmedlare. Många subventioner utnyttjas i ganska liten omfattning. Detta kan hänga samman med att stöden varit för många och därför svåra för arbetsgivarna att hålla reda på. Arbetsgivarnas osäkerhet om stödberättigades produktivitet kan också minska utnyttjandet.