Könsskillnader i skolbetyg och resultat på högskoleprov

I Sverige är könsskillnaden i avgångsbetyg från högstadiet respektive gymnasiet till kvinnors fördel, samtidigt som könsskillnaden i resultat på högskoleprovet är lika stor som för skolbetyg, men till mäns fördel. Vi visar att skolbetyg delvis fångar upp andra individegenskaper än vad högskoleprovet gör. Skillnader i motivation och ansträngning kan förklara upp till 60 procent av kvinnors högre skolbetyg, medan 40 procent av männens resultatfördel på högskoleprovet förklaras av att de män och kvinnor som väljer att göra högskoleprovet skiljer sig åt i termer av de kognitiva förmågor som är viktiga för att skriva ett bra provresultat. Våra resultat tyder på att valet av urvalsinstrument till högre studier – skolbetyg eller standardiserade och centraliserade antagningsprov – har betydelse för sammansättningen av egenskaper och förmågor hos antagna studenter.