Utrikes födda och välfärdssystemen

Rapporten studerar skillnader i mottagande av sociala förmåner mellan utrikes och inrikes födda 1990–2016. Analyserna baseras på registerdata omfattande hela befolkningen i arbetsför ålder och sex typer av förmåner: ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsförmåner, studieförmåner, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförmåner. Våra resultat visar att den utrikes födda befolkningen i arbetsför ålder i genomsnitt hade mer omfattande förmånsmottagande än infödda. Arbetslöshetsförmåner, ekonomiskt bistånd och studieförmåner är relativt sett mer omfattande under de första åren i Sverige. Mottagandet av andra förmånsslag är inledningsvis lägre, men efterhand syns en överrepresentation i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Mönstren skiljer sig åt beroende på invandringsperiod, med en rörelse mot mindre skillnader mellan invandrade och infödda över tiden. Detta beror bland annat på att stora grupper av både arbetskrafts- och flyktinginvandrare mottog sjuk- och aktivitetsersättning fram tills systemet blev mer restriktivt generellt.