Covid-19 och distansundervisning i Norden

I den här rapporten diskuterar vi den undervisning på distans som på grund av covid-19-pandemin förekommit i grund- och gymnasieskolan i Norden, mars 2020 till juni 2021. Vi utgår från forskning som genomförts innan och under pandemin och från uppföljningar om vad som har hänt i skolan i de nordiska länderna under perioden. Syftet är att bidra med ett forskningsbaserat kunskapsunderlag inför framtida beslut om insatser i skolan. De nordiska skolsystemen var i ett jämförande perspektiv förhållandevis väl förberedda för en övergång till distansundervisning. Sverige är det land där grundskolan varit mest öppen. På gymnasienivå har situationen varit ganska lika i de nordiska länderna. Undervisningens kvalitet har sannolikt försämrats under pandemin och distansundervisningen har av allt att döma haft negativa effekter på hur mycket elever lärt sig och därmed troligen även på de ungas framtida inkomster. De negativa effekterna är sannolikt större bland barn med sämre studieförutsättningar och bland yngre barn i de fall de har fått sin undervisning på distans. Med tanke på omfattningen av distansundervisningen kan elever i grundskolan i Norge, Finland och Danmark ha drabbats mer negativt än eleverna i Sverige och Island. På gymnasienivå är förmodligen effekterna liknande i de fem länderna. För de drabbade eleverna kommer de långsiktiga konsekvenserna att bero på om de åtgärder som sätts in hjälper dem att hämta in de kunskaper som gått förlorade.