Inkomster bland personer med svår psykisk sjukdom

Schizofreni, bipolär sjukdom och depression är svåra psykiska sjukdomar som innebär ett stort lidande för de drabbade, men även stora samhällskostnader. Den här studien ger en detaljerad bild av den ekonomiska situationen för personer med dessa sjukdomar under en period av ±10 år kring att de för första gången diagnostiserades i slutenvården. Studien visar att personer med schizofreni, bipolär sjukdom eller depression har en mycket svag ställning på arbetsmarknaden: efter diagnos hade endast omkring 30, 50 resp. 60 procent någon arbetsinkomst överhuvudtaget, medan omkring 65, 55 resp. 40 procent istället uppbar sjuk- eller aktivitetsersättning. För en betydande andel försämrades den ekonomiska situationen dock långt tidigare, vilket troligen indikerar att det tog avsevärd tid från insjuknande till en första kontakt med slutenvården. Sociala transfereringar kompenserade för en del av den förlorade arbetsinkomsten, men skillnaderna i total inkomst, relativt personer utan sådana diagnoser, men jämförbara i andra avseenden, var ändå betydande: tio år efter en diagnos avseende schizofreni, bipolär sjukdom eller depression var dessa skillnader 50, 34, resp. 29 procent. Resultaten bekräftar således att personer med svår psykisk sjukdom – särskilt de med schizofreni – har en ytterst svag ställning på arbetsmarknaden och besvärlig ekonomisk situation även i en välfärdsstat som Sverige.