Arbetsmarknads- och hälsoeffekter av IVF: Lärdomar från ändrad medicinsk praxis i Sverige

Socialstyrelsen införde 2003 nya riktlinjer för provrörsbefruktning eller så kallad IVF. Standard­förfarandet vid IVF-behandling ändrades från att återföra två embryon (DET) till ett embryo (SET) i taget. Förändringen ledde till 70 % minskning i andelen tvillingfödslar. Med hjälp av en kvasiexperimentell estimeringsmetod undersöks effekterna av de nya riktlinjerna på föräldrarnas arbetsmarknadsutfall, fertilitet samt mammans och barns hälsa. IVF-födslar före och efter de nya riktlinjerna jämförs med utfall för födslar utan IVF under samma tidsperiod, 1998–2016. SET-riktlinjerna hade en stor inverkan på familjers ekonomi och välbefinnande med högre förvärvsinkomster och lägre inkomst från sjukpenning efter barnets födsel. Pappornas inkomster påverkas inte, vilket ökar mammornas inkomster relativt pappornas. Mammorna och bebisarna fick också bättre hälsa med bland annat färre antal sjukhusnätter och en minskning i antalet akuta kejsarsnitt.