Betydelsen av föräldratid för barns skolresultat och intergenerationell rörlighet

Införandet av den så kallade pappamånaden påverkade hur föräldraledigheten delades mellan föräldrar och innebar att barn potentiellt fick mer tid med sin pappa. Vi undersöker hur detta påverkade barnens skolresultat genom att jämföra skillnader mellan barn födda på ömse sidor om årsskiftet vid införandet, med skillnader mellan barn födda runt tidigare årsskiften. Vi visar att reformen inne­bar att grundskole­betygen minskade med 0,07 standardavvikelser för söner till för­äldrar utan eftergymnasial utbildning och att pappors kognitiva förmågor fick större genomslag på sönernas skolresultat. Den intergenerationella rörligheten minskade därmed med 30 procent. Vi finner inte motsvarande effekter för dött­rar. Möjliga förklaringar till resultaten är att pappors faktiska tid med barnen påverkades olika i olika utbildningsgrupper till följd av att skilsmässorna ökade, särskilt bland lågutbildade män, att tid med pappa och mamma inte är helt utbyt­bar samt att pojkar är mer känsliga än flickor för denna typ av påverkan.