Skilsmässolagstiftning och barns långsiktiga utfall

Svensk skilsmässolagstiftning är bland den mest liberala i världen, men har samtidigt bibehållit en obligatorisk betänketid för föräldrar som vill skilja sig. I rapporten undersöks hur skilsmässolagar påverkar barns långsiktiga utbildningsutfall genom att utvärdera 1974 års reform av svensk skilsmässolagstiftning. Reformen innebar en omfattande liberalisering av skilsmässoprocessen, men införde också en 6 månaders obligatorisk betänketid för föräldrar med barn under 16 års ålder. Studien använder sig av en kvasi-experimentell metod för att skatta orsakssamband och jämför barn som, genom sitt födelseår och sin familjesituation, påverkades mer eller mindre av reformens båda beståndsdelar. Utvärderingen av liberaliseringsdelen av reformen tyder på att liberaliserad skilsmässolagstiftning minskar barns sannolikhet att uppnå en gymnasieexamen. Utvärderingen av betänketiden visar att barn i familjer som berörs under längre tid av denna har 18,8 % lägre risk att uppleva skilsmässa under barndomen. Dessutom har barn som omfattas längre av betänketiden 1,8 % högre sannolikhet att uppnå en gymnasieexamen. Studien visar att skilsmässolagstiftning har stor påverkan på familjer, både genom skilsmässobeslut och beteendeförändringar inom äktenskapet.