Familjepolitik och integration

Vi studerar hur olika delar av familjepolitiken – barnbidraget, möjligheten till föräldrapenning och det kommunala vårdnadsbidraget – påverkar nyanlända familjer. Vi är särskilt intresserade av hur förmånerna påverkar hur det går för familjerna på arbetsmarknaden och i skolan. Vi studerar utfall för både föräldrar och barn, samt studerar förmånernas eventuella effekter på familjestorlek (antal barn) och familjestabilitet (separationer och skilsmässor). Analyserna baseras på registerdata och kan delas in i tre delstudier: i) Betydelsen av vårdnadsbidrag för integration av nyanlända ii) Betydelsen av längden på betald föräldrapenning för integration av nyanlända, samt iii) Betydelsen av det delade barnbidraget som infördes 2014.

För att genomföra dessa studier har vi skapat en projektspecifik databas som länkar samma olika register. Utgångspunkten är en befintlig databas som vi redan har tillgång till vid IFAU ("IFAU-U-databasen"). Denna databas omfattar alla individer (16–74 år) som bor i Sverige från och med år 1985 och innehåller detaljerad demografisk information samt årliga uppgifter om utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade utfall. Den innehåller också länkar mellan föräldrar och biologiska (såväl som adopterade) barn. Vi har valt ett antal register från denna databas: uppgifter om sysselsättning, inkomst, utbildning, registrering vid Arbetsförmedlingen, invandringsår och civilstånd. Till dessa uppgifter har vi länkat några ytterligare register från SCB (t.ex. inskrivning i förskola och resultat på nationella prov i årskurs 5, 6 och 9) samt information från Försäkringskassan om uttag av föräldrapenning och barnbidrag.

I följande projekt används datamaterialet:

Det kommunala vårdnadsbidraget

Barn till invandrade föräldrar deltar i förskolan i betydligt lägre utsträckning än barn till svenskfödda föräldrar. Eftersom det länge saknats registerdata över om barns går i förskola eller inte finns det få studier som undersökt effekterna på senare skolresultat av att gå i förskolan. I projektet undersöker vi vilken betydelse det kommunala vårdnadsbidraget hade för om barn gick i förskolan och hur det i sin tur påverkade deras resultat i grundskolan. Vi undersöker bland annat om bidraget påverkade föräldrarnas arbetskraftsdeltagande. Vårdnadsbidraget gavs till föräldrar som stannade hemma med barn i 1–3-årsåldern. Familjer med utländsk bakgrund använde bidraget i högre utsträckning än familjer där föräldrarna var födda i Sverige. För att studera effekten av tillgången till kommunalt vårdnadsbidrag kommer vi utnyttja att regelverket kring bidraget har ändrats över tid (kommunerna fick rätt att införa kommunala vårdnadsbidrag den 1 juli 2008 och denna möjlighet togs bort den 1 januari 2016) och sett olika ut i olika kommuner (år 2012 kunde man exempelvis endast få vårdnadsbidrag i 115 av Sveriges 290 kommuner). Detta gör att vi kan jämföra barns deltagande i förskola inom kommuner med och utan tillgång till vårdnadsbidrag. Samma metod kommer att användas för att studera effekter på barns skolresultat och föräldrars arbetskraftsdeltagande

Föräldrapenning och invandrade mammors arbetskraftsdeltagande

Invandrade mammor förvärvsarbetar mindre än infödda. Deras barn deltar också i lägre utsträckning i förskola, trots att forskning från andra länder indikerar att förskola kan vara särskilt viktigt för invandrade barn. Vi undersöker vilken betydelse tillgången till föräldrapenning har för nyanlända föräldrars arbetskraftsdeltagande och barnens förskola.

En generös föräldraförsäkring ses ofta som nödvändigt för att kvinnor inte ska lämna arbetsmarknaden när de får barn. För nyanlända kvinnor som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden före de får barn kan möjligheten till en längre betald ledighet istället fördröja arbetsmarknadsinträde och barnens förskolestart. För att skatta kausala effekter av tillgång till föräldrapenning kommer vi utnyttja två regeländringar i föräldraförsäkringen:

• i) Att majoriteten av föräldrapenningdagarna måste användas före barnets 4-årsdag. Denna begränsning, som gäller barn födda efter den 1 januari 2014, fick särskilt stor betydelse för nyanlända med barn i 4–8-årsåldern: från att ha fått full föräldrapenning (480 dagar) fick de nu endast 96 dagar.
• ii) Begränsningen i antal föräldrapenningdagar för nyanlända. Tidigare fick nyanlända full föräldrapenning (480 dagar) även för äldre barn (upp till 4 år, och för barn födda före den 1 januari 2014 upp till 8 år). Sedan den 1 juli 2017 minskar antalet föräldrapenningdagar i takt med barnets ålder: en 2-åring berättigar till 200 dagar och en 3-åring (eller äldre) till 100 dagar.

Dessa regeländringar gör att antalet föräldrapenningdagar som en nyanländ familj är berättigad till kan skilja sig avsevärt åt beroende på den exakta tidpunkten för uppehållstillstånd och barnets exakta ålder.

Det delade barnbidraget

För barn födda från och med den 1 mars 2014 delas barnbidraget automatiskt mellan föräldrar med gemensam vårdnad. Om föräldrarna önskar att hela barnbidraget ska gå till en förälder kan de skicka in en gemensam ansökan om detta. För barn födda före den 1 mars 2014 gäller istället principen att hela barnbidraget automatiskt betalas ut till mamman om föräldrarna har gemensam vårdnad. Föräldrar till dessa barn måste aktivt anmäla om de vill att barnbidraget ska betalas ut på något annat sätt. Oavsett om barnet föds strax före eller strax efter 1 mars 2014 har alltså föräldrarna full valfrihet när det gäller att bestämma hur utbetalningarna av barnbidraget ska fördelas. Det enda som skiljer sig åt för föräldrar som fått barn strax före respektive strax efter 1 mars 2014 är det förvalda alternativet för utbetalningarna.

I vår studie vill vi till att börja med skatta kausala effekter av automatiskt delat barnbidrag (med möjlighet att ändra), relativt att hela barnbidraget automatiskt går till mamman (med möjlighet att ändra), på fördelningen av barnbidragsutbetalningarna mellan mamman och pappan. Givet att vi kan se en substantiell omfördelning av barnbidragsinkomst från mamman till pappan som en följd av ändringen av förvalet vill vi i ett andra steg undersöka konsekvenser av en sådan omfördelning av inkomst på hushållens beteende, t.ex. i form av arbetsutbud. Om en eventuell omfördelning av inkomst inom hushållet påverkar makarnas upplevelse av sin ekonomiska ställning i händelse av skilsmässa/särboende relativt fortsatt samlevnad kan man inte heller utesluta effekter på sannolikheten att förbli sammanboende/gifta. Givet en effekt av det förvalda alternativet på fördelningen av barnbidragsutbetalningarna vill vi alltså studera eventuella följdeffekter för hushållet i termer av bland annat arbetsutbud och hur stabila paren är. Vi vill också undersöka om reformen har påverkat ensamstående kvinnors och mäns disponibla inkomster för att se om den ekonomiska ställningen i det hushåll där barnet faktiskt bor har påverkats av reformen.

Kontaktperson: Erica Lindahl