Gemensam eller ensam vårdnad efter skilsmässa? Effekter på barns uppväxtvillkor och utbildningsresultat

Eftersom familjebakgrunden har stor betydelse för barns utveckling, skolresultat och för arbetsmarknadsutfall längre fram i livet är det viktigt att förstå hur familjemiljön påverkar barn. En viktig pusselbit är att undersöka hur föräldrars närvaro under uppväxten påverkar barnets akademiska och sociala utveckling. Eftersom det är vanligt att föräldrar separerar kan barnen ha olika mycket kontakt med de båda föräldrarna under uppväxten, och föräldrarnas ekonomiska situation kan påverkas. En skilsmässa förändrar familjestrukturen och de nya förhållandena beror ofta på vilken överenskommelse om vårdnad som görs. Traditionellt har det i västländerna varit mamman som fått ensam vårdnad om barnen vid skilsmässa. Under den senare halvan av 1900-talet har Sverige introducerat reformer som främjat delad vårdnad, under presumtionen att detta är bäst för barnet, vilket också stöds av FN:s barnkonvention. Trots detta har mycket lite forskning gjorts om den kausala effekten av vårdnad för barnets utveckling. Detta är främst på grund av selektionsproblem – familjer med delad vårdnad efter skilsmässa skiljer sig troligen systematiskt från familjer med en förälder som vårdnadshavare.

I projektet studeras hur vårdnaden efter skilsmässa (delad eller ensam vårdnad) påverkar barns uppväxtförhållanden, utbildningsresultat och långsiktiga utfall som t.ex. egen familjebildning i vuxen ålder. Vi hanterar selektionsproblemet genom att utnyttja variation i domares preferenser vid fastställandet av vårdnad i samband med vårdnadstvister. Denna analys är möjlig därför att svenska tingsrätter under flera år haft som praxis att slumpmässigt tilldela domare mål. Därmed finns ingen systematik i vilken typ av fall som hanteras av domare med mer eller mindre stark preferens för delad vårdnad.

Projektets datainsamling

I projektet genomför IFAU tillsammans med forskare vid Stockholms universitet en datainsamling från Sveriges tingsrätter. Sveriges domstolar har för forskningssyfte tillhandahållit målnummer över tvistemål där tingsrätten har beslutat om vårdnad under perioden 1992–2020. IFAU och Stockholms universitet har därefter var för sig begärt ut de aktuella domarna och sammanställt en tabell med den information som är nödvändig för att genomföra analysen. Tabellen innehåller totalt sett ungefär 150 000 mål och i varje mål dokumenteras personuppgifter (personnummer) för de båda föräldrarna och minst ett barn samt information om vilken domare som hanterat målet, domsutfallet, om det skett en utredning inom socialtjänsten, och om socialtjänsten gjort en rekommendation. Inga s.k. känsliga uppgifter (enligt GDPR) kommer extraheras från domarna.

I projektets population ingår barn och deras föräldrar i tabellen över vårdnadstvister. För att kunna genomföra forskningen krävs dock en utökad population, bl.a. uppgifter om övriga familjemedlemmar (t.ex. biologiska hel- och halv-syskon, bonussyskon och bonusföräldrar, far- och morföräldrar samt egna barn). Det krävs även uppgifter om andra barn som är födda samma år, deras föräldrar samt information om den vuxna befolkningen under de år barnen växer upp. Av denna anledning ska vi matcha vårdnadstvist-tabellen till en större population av barn och vuxna i Sverige, och därefter matcha på bakgrundsvariabler (t.ex. föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst) och utfallsmått (t.ex. barnens skolresultat, utbildningsutfall, arbetsmarknadsutfall, hälsoutfall, kriminalitetsutfall och egen familjebildning).

Projektets data utgörs därmed av vårdnadstvist-data som matchas till uppgifter som finns i register. Uppgifterna kombineras av SCB som sedan pseudonymiserar data, dvs. ersätter alla personnummer med ”löpnummer”. Det kombinerade datasetet där registeruppgifter ingår innehåller därför inga identifierande uppgifter såsom namn eller personnummer. Tabellen med personnummer gallras i samband med pseudonymiseringen. Det kombinerade datasetet kommer enbart att finnas på SCB:s server MONA som uppfyller höga säkerhetskrav.

På IFAU hanteras data med strikt sekretess. Data sparas på en lösenordsskyddad server och endast projektets medlemmar har tillgång till uppgifterna. När den relevanta informationen har extraherats ur domarna kommer de att förvaras i ett låst arkiv och projektmedlemmarna har då inte längre tillgång till dem. Efter att projektet har slutförts gallras domarna.

IFAU gör registerutdrag till den enskilde som begär information om vilka personuppgifter vi behandlar (se IFAU:s integritetspolicy).

Kontaktperson: Olof Rosenqvist