Hur påverkar kontroll och sanktioner i arbetslöshetsförsäkringen de arbetssökande?

Det här projektet studerar hur arbetsmarknadspolitiken (förmedlingstjänster, kontroll och programinsatser) påverkar sökbeteende och matchningskvalitet.

Projektet är indelat i flera delar. Den första delen undersöker hur arbetssökande påverkas av att få en sanktion i arbetslöshetsförsäkringen. Tanken med sanktioner är att de ska leda till bättre regelefterlevnad och att arbetssökande söker fler jobb, men alltför omfattande sanktioner kan också medföra att de arbetssökande tvingas acceptera sämre jobb (matchningskvalitet). Den andra delen av projektet studerar effekterna av förändrat sanktionsregelverk under perioden 2013–2015. Reformerna syftade till att stärka kontrollen av arbetssökande och att göra sanktionerna mer transparenta, vilket bland annat ledde till att antalet sanktioner ökade. Den tredje delen av projektet undersöker hur den aktiva arbetsmarknadspolitiken påverkar sökbeteende och matchningskvalitet. Utgångspunkten är att programinsatserna, förmedlingsinsatserna och ersättningssystemen påverkar hur anställningsbara de arbetssökande är, men också hur intensivt de arbetslösa söker efter jobb, vilka jobb de söker och i slutändan också vilka jobb de får.

Alla delar av projektet använder registeruppgifter från SCB och Arbetsförmedlingen. Innan IFAU får tillgång till uppgifterna pseudonymiseras all data av SCB. För att kunna koppla samman olika register har personnumren ersatts med avidentifierade löpnummer.

Vi använder olika typer av registerdata inom ramen för projektet. I analyserna av effekter av sanktioner använder vi information om underrättelser om ifrågasatt ersättning, beslutade sanktioner, a-kasseutbetalningar och utbetalningar av aktivitetsstöd. Dessutom använder vi handlingsplaner och aktivitetsrapporter för att förstå bakgrunden till sanktionerna. Vår empiriska strategi bygger på att vi kan koppla handläggare/arbetsförmedlare till kontor; således använder vi information om förmedlare och förmedlingskontor. För att studera den aktiva arbetsmarknadspolitiken och olika programinsatser används information om vilket stöd och vilka insatser de arbetssökande får på Arbetsförmedlingen. Eftersom vissa insatser riktas mot arbetssökande med funktionsnedsättning, används också uppgifter om nedsatt arbetsförmåga. Flera insatser riktas direkt mot nyanlända, vilket gör att information om födelseland och invandringsår är centralt för att förstår hur insatserna fungerar. Då olika grupper av personer kan reagera på olika sätt för de frågor vi studerar använder vi även demografiska uppgifter (t.ex. kön, ålder, utbildning)

För att mäta effekter studeras utfall i form av inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen, framtida inkomster, typ av arbete, löner och sannolikheten att lämna arbetskraften. För att undersöka det senare använder vi information om inkomst från olika socialförsäkringar (ex. sjukförsäkringen).

Uppgifterna analyseras med hjälp av statistiska metoder.

Kontaktperson: Johan Vikström