Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt

Förslaget i promemorian innebär att den så kallade värnskatten avskaffas. Det betyder att de som tjänar över cirka 59 000 kronor i månaden föreslås betala 20 istället för 25 procent i statlig skatt på ytterligare inkomster.

Om man förutom direkt skatt på arbete även beaktar indirekta skatter såsom arbetsgivaravgifter och moms ligger den effektiva marginalskatten för en typisk värnskattebetalare idag på cirka 75 procent. Om värnskatten avskaffas skulle den effektiva marginalskatten för dessa individer vara cirka 72 procent, vilket fortfarande är en hög nivå i en internationell jämförelse. Ur detta perspektiv bör reformen alltså inte ses som särskilt dramatisk.

Empirisk forskning, som nyligen sammanfattats av Bastani och Selin (2019), indikerar att skatteintäkterna på några års sikt skulle öka snarare än minska om värnskatten avskaffades. Utifrån de fördelningspolitiska utgångspunkter som ofta används i forskningen, t.ex. att maximera skatteintäkterna från höginkomsttagare, talar dessa resultat för att avskaffa den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt). 

En aspekt, som inte diskuteras i promemorian men som förtjänar att lyftas fram, är reformens konsekvenser för det omfattande skattegap som idag finns mellan beskattning av arbets- och kapitalinkomster (Bastani och Selin, 2019, avsnitt 5).  Om värnskatten togs bort skulle detta gap sjunka en aning vid höga inkomster, men fortfarande vara betydande.

Slutligen vill vi understryka att det fortfarande återstår mycket att lära empiriskt om hur höginkomsttagare reagerar på förändrade skattesatser. Det är t.ex. inte säkert att relativt små marginalskatteförändringar leder till stora ökningar i arbetsinkomster, eftersom det finns friktioner på arbetsmarknaden som gör det svårt för individer att anpassa sig. Det är därför viktigt att denna typ av reformer utvärderas i efterhand.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Håkan Selin har varit föredragande.