Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd

IFAU bedömer att betänkandet överlag för ett rimligt resonemang kring värdet av utbildning för de tänkta målgrupperna, och hur dessa kan tänkas påverkas av förbättrade ekonomiska förutsättningar för studier. Men det empiriska kunskapsläget när det gäller effekterna av grundläggande vuxenutbildning är begränsat. Även om merparten av existerande forskning tenderar att visa på positiva individeffekter och samhällsekonomisk lönsamhet, är osäkerheten stor då studier med övertygande empirisk design saknas. Då det också rör sig om betydande investeringar för individ och samhälle är det angeläget med ett förbättrat kunskapsunderlag. Därför lämnar IFAU några förslag avseende framtida utvärdering av Studiestartsstödet.

Rent teoretiskt är effekten av att delta i grundläggande vuxenutbildning jämfört med att fortsätta som öppet arbetslös oklar. Utbildning kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden och öka individers kompetens, kunskaper och produktivitet. Samtidigt förväntas öppet arbetslösa söka mer aktivt efter arbete, vilket på kort sikt ger högre chans till sysselsättning. En förstärkt subvention av vuxenutbildning skulle kunna motiveras om individer förhindras från att delta av ekonomiska skäl (så kallade ”kreditrestriktioner”) eller om man för stunden inte klarar av att fatta långsiktigt rationella beslut (”beteendeekonomiska” skäl). Huruvida något av dessa motiv är relevanta är en empirisk fråga.

Då förekomsten av vuxenutbildning är låg internationellt sett finns relativt lite empirisk forskning att tillgå. Det finns ett antal svenska studier av gymnasialt komvux, framför allt baserade på dess stora expansion i samband med Kunskapslyftet under 1990-talet. Stenberg och Westerlund (2008) finner positiva individeffekter för såväl kvinnor som män. En liknande studie för USA (Jacobson m.fl., 2005) finner också positiva individeffekter av vuxenutbildning. I en uppföljande studie jämför Stenberg och Westerlund (2015) generell utbildning på komvux med alternativet att delta i arbetsmarknadsutbildning (AMU). De visar att medan individer på kort sikt tycks gynnas mer av AMU så är en generell utbildning mer fördelaktig på längre sikt. En viktig insikt här är att en lång uppföljningshorisont är nödvändig för meningsfull utvärdering av denna typ av program. Bergemann och van den Berg (2014) finner också positiva effekter av allmän vuxenutbildning bland kvinnor med barn i hemmet.

Det går dock att argumentera för att det saknas studier med helt övertygande empirisk design (se även ss. 254 i Björklund m.fl., 2010). Existerande studier är av observationskaraktär där antagandet är att det räcker med observerade egenskaper (t.ex. kön, ålder, tidigare inkomst) för att göra individer helt jämförbara. Under rimliga antaganden kan dock vissa slutsatser ändå dras: vuxenutbildning tycks ha större effekt då den riktas mot individer med svagare förutsättningar, effekten tycks vara större för kvinnor än för män och, åtminstone på kort sikt, tycks effekten av yrkesinriktade kurser vara större än effekten av teoretiska studier.

Framtida utvärdering

Grundläggande för att på ett trovärdigt sätt kunna utvärdera effekterna av Studiestartsstödet är att det finns en kontrollgrupp av individer som inte har tillgång till stödet men som i övrigt liknar den påverkade gruppen. Ofta är detta problematiskt då det innebär att vissa individer nekas rätten till ett stöd eller bidrag som andra jämförbara individer har tillgång till. I detta fall är dock budgeten för stödet begränsad och någon form av gränsdragning kommer ofrånkomligen behöva göras, om inte söktrycket blir lågt. För att underlätta en effektutvärdering skulle fördelningen av Studiestartstödet kunna göras på ett antal olika sätt:

•  Olika kommuner eller regioner kan ges rätt att använda stödet olika år, enligt ett roterande (helst randomiserat) schema.

• Om det finns fler sökanden i en kommun än budgeterat kan platserna lottas ut.

• Om det finns fler sökanden i en kommun än budgeterat kan en tydlig beslutsregel användas. Till exempel kan dagar i arbetslöshet användas som urvalsinstrument, där de med längst tid i arbetslöshet ges förtur. Alternativt kan urvalet baseras på en statistisk modell av sannolikheten att hitta jobb, ett så kallat profileringsverktyg.

God datatillgång kommer vara av yttersta vikt för möjligheten att utvärdera Studiestartsstödet. Information om sökande individer (både godkända och nekade), var de har sökt och vem som beslutat (kontor och handläggare), orsaken till att ansökan om Studiestartstöd beviljades eller avslogs, samt studiedeltagande kommer behöva observeras. Då eventuella gynnsamma effekter förväntas uppstå främst på lång sikt kan dock en meningsfull effektutvärdering inte göras förrän flera år efter starten.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Martin Nybom har varit föredragande.

Referenser

Bergemann, Annette och Gerard van den Berg (2014) “From giving birth to paid labor: the effects of adult education for prime-aged mothers”, Working paper 2014:5, IFAU.

Björklund, Anders, Peter Fredriksson, Jan-Eric Gustafsson, och Björn Öckert (2010). ”Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” IFAU-rapport 2010:13.

Jacobson, Louis, Robert LaLonde, och Daniel G. Sullivan (2005). “Estimating the returns to community college schooling for displaced workers” Journal of Econometrics 125.1: 271-304.

Stenberg, Anders, och Olle Westerlund (2008). “Does comprehensive education work for the long-term unemployed?” Labour Economics 15.1: 54-67.

Stenberg, Anders, och Olle Westerlund (2015). ”Kunskapslyft för arbetslösa genom generell utbildning i stället för yrkesinriktade program”. Ekonomisk Debatt 1/2015.