Arbetskamrater, sociala preferenser och sjukfrånvaro: erfarenheter från ett randomiserat experiment

Försök med förlängd period utan krav på sjukintyg från läkare

Andra halvåret 1988 fick hälften av de anställda i Göteborg (försöksgruppen) ett minskat krav på läkarintyg vid sjukfrånvaro. Det ökade deras sjukfrånvaro jämfört med dem som inte fick förändrade krav (jämförelsegruppen). Försöksgruppen valdes ut slumpvis, de som var födda på ett jämnt datum avkrävdes ett läkarintyg först efter 15 dagar jämfört med som brukligt efter 8 dagars frånvaro.

Jämförelsegruppen påverkades

Försöket ökade även jämförelsegruppens frånvaro. Ju högre andel av de anställda på arbetsplatsen som tillhörde försöksgruppen desto mer påverkades de anställda som tillhörde jämförelsegruppen. Eftersom fördelningen av grupperna är slumpvis så visar detta på ett starkt och tydligt orsakssamband mellan kollegornas beteende.

Varför uppstår effekterna?

Studien visar att kollegor påverkar varandras beteende och undersöker även varför sambandet existerar. Resultaten beror troligen på att anställda reagerar negativt på den ökade frånvaron bland kollegor och därför ökar sin egen frånvaro. Sådana reaktioner verkar vara en mer trolig förklaring till de observerade effekterna än t.ex. informationsspridning kollegor emellan.

Studien är baserad på unika data som kombinerar information från ett storskaligt socialt experiment och matchade individ- och arbetsplatsdata för ett mycket stort antal individer och arbetsplatser.