Att födas i en lågkonjunktur ökar risken att dö i hjärtkärlsjukdom

Ekonomisk-politiska åtgärder som hjälper barn i utsatta familjer kan motiveras utifrån att de har direkta fördelningseffekter, men de blir naturligtvis extra värdefulla om det finns långsiktiga effekter av uppväxtvillkoren.

Hälsokonsekvenser av att födas i en lågkonjunktur i Danmark

Studien är baserad på de danska tvillingar födda mellan 1873–1906 som var vid liv till åtminstone 1943. Orsaken till den senare begränsningen är att det finns fullständig information om dödorsaker från 1943 och framåt. Risken att dö i en hjärtkärlsjukdom relateras till en konjunkturindikator vid födelseåret. Resultaten visar att individer som föds i en lågkonjunktur har 12 procent högre relativ risk att dö i en hjärtkärlsjukdom än övriga individer. Denna effekt motsvarar en minskning av den förväntade livslängden med 11 månader för individer som uppnått 40 års ålder.

Varför varierar hälsan i vuxen ålder med konjunkturen under uppväxten?

Det finns flera skäl till att konjunkturen under uppväxten kan spela roll för hälsan. Dels påverkar konjunkturen den egna familjens ekonomiska situation vilket i sin tur påverkar t.ex. näringsinnehållet i födan, trångboddhet och sjukdomsbenägenhet. Dels kan konjunkturen påverka ekonomin som helhet vilket i sin tur har effekter på t.ex. offentliga investeringar i hälsovård. I rapporten görs försök att separera mellan olika typer av förklaringar. Resultaten kan tolkas som att de långsiktiga effekterna uppkommer p.g.a. att recessioner försämrar näringsintaget för de nyfödda. Detta har negativa konsekvenser i sig men även särskilt negativa konsekvenser om hälso- och sjukvården är dåligt utbyggd. En uppdelning mellan enäggs- och tvåäggstvillingar antyder också att faktorer som är gemensamma för hushållet (t.ex. hushållsekonomin) är viktigare under en lågkonjunktur.

Vissa hälsorisker påverkas mer av ekonomiska villkor

Det är väl belagt i forskningen att miljö och beteende påverkar vissa hälsorisker mer än andra. Risken att dö i cancer har t.ex. i större utsträckning genetiska orsaker än risken att dö i hjärtkärlsjukdom. Därför borde risken att dö i cancer påverkas mindre av konjunkturen under uppväxtåren. Rapporten visar också att individer som föds i en lågkonjunktur inte har större risk att dö i cancer.

Välfärdssystem i Danmark runt 1900

Storleken på de långsiktiga effekterna beror högst sannolikt på hur utbyggt socialförsäkringssystemet och hälso- och sjukvården är. Dessa system var förhållandevis väl utbyggda i Danmark runt 1900 och den förväntade livslängden var den högsta i världen (ca 59 år för individer födda 1900). Andra studier visar också att hälso- och sjukvården för nyblivna mammor och nyfödda barn var mycket god i internationell jämförelse.