Avkastningen på utbildning kan vara högre än vad man tidigare trott

En metodrapport från IFAU analyserar skattningar av avkastningen på utbildning. En slutsats är att användning av uppgifter om familjebakgrund för att mäta begåvning inte förbättrar skattningarna. Om det finns mätfel i data om individernas utbildning kan uppgifter om familjebakgrund medföra att avkastningen underskattas.

Publicerades: 08 juni 2010

Författare: Erik Mellander, Och Sofia Sandgren-Massih, Och

 

Familjebakgrund ett dåligt mått på begåvning

Vid mätningar av avkastningen på utbildning (framtida inkomster) använder den nationalekonomiska forskningen ofta uppgifter om föräldrarnas utbildning och inkomster. Detta som ett indirekt sätt att ta hänsyn till individers medfödda begåvning när direkta mått saknas, som t.ex. IQ-tester. Till skillnad från tidigare forskning visar rapporten att detta inte behöver medföra bättre skattningar av avkastningen på utbildning.

Extra studieår viktigare än vad man trott

Om informationen om individernas utbildning innehåller fel finns det en risk för att utbildningens effekt på inkomsten underskattas. Rapporten visar att denna risk är större ju större mätfelet är och ju mer familjebakgrundsuppgifter som används. Skattningarna av utbildningens effekt på inkomsten blir i allmänhet bättre om man helt utelämnar familjebakgrundsuppgifter.

Vad orsakar mätfel i uppgifter om individers utbildning?

För att studera hur ett extra studieår påverkar inkomsten behöver man uppgift om faktisk studietid. I allmänhet finns det dock bara data på utbildningsnivå. Antalet studieår måste därför uppskattas, vilket leder till mätfel. Mätfelen blir särskilt stora när man försöker uppskatta studietiden för individer med ofullständiga utbildningar.

Kontakt

Kontakta Erik Mellander på erik.mellander@ifau.uu.se eller på 070-313 47 89 och Sofia Sandgren-Massih på sofia.sandgren@nek.uu.se eller på 070-817 82 58 om du vill veta mer.