Den kulturella bakgrundens betydelse för test av kognitiva förmågor

Test inför arbetsmarknadsutbildning

Länsarbetsnämnden i Skåne har utvecklat en metod som heter Riktad arbetspsykologisk utredning som används för att bedöma sökande till arbetsmarknadsutbildning. En av delarna i testet mäter kognitiv förmåga, och det finns en risk att testresultatet är beroende av den kultur testpersonen kommer ifrån. Personer från en annan etnisk grupp kan få sämre resultat och därigenom sämre möjligheter att bli antagen till en arbetsmarknadsutbildning.

Kognitiv struktur och kulturell bakgrund

I rapporten studeras 3 570 arbetspsykologiska utredningar från Skåne- och Jönköpings län. Med hjälp av materialet testar forskarna den så kallade Investmentteorin som säger att två olika begåvningsfaktorer (kallade fluid intelligence och general intelligence) är samma sak om man testar en homogen grupp där alla haft samma möjlighet att lära sig det som ”testats”. I grupper där deltagarna är heterogena och t ex har olika etnisk tillhörighet kan de kognitiva faktorerna skilja sig åt eftersom deltagarna fått olika kunskaper under sin uppväxt.  Forskarna finner stöd för teorin, vilket betyder att olika etniska gruppers skilda utfall i test av kognitiv förmåga är kulturellt betingade, inte generella som tidigare hävdats.

Konfirmatorisk faktoranalys bättre än korrelerade vektorer

I rapporten testas materialet dels med konfirmatorisk faktoranalys av latenta variabler via strukturell ekvationsmodellering, dels med den i sammanhanget ofta använda metoden med korrelerade vektorer. Det visar sig att den första modellen passar data bäst och ger mer nyanserade och väl underbyggda slutsatser avseende skillnader mellan kulturella grupper. I forskarnas kommande arbete ska denna modell därför användas.