Hur bestående är programeffekten?

Förbättrar arbetsmarknadspolitiska program deltagarnas anställningsbarhet permanent eller avtar effekterna med tiden? För att skatta programeffekter som varierar med tid efter avslutat program krävs att man hanterar de problem som orsakas av att programeffekterna varierar mellan individer.

Programeffekter som varierar på individnivå kan leda till att effekten synes avta med tiden

Individer påverkas på olika sätt av att delta i ett program, vilket ger problem när man är intresserad av hur länge ett program har effekter. Ett exempel illustrerar problemet: Vi är intresserade av hur en arbetsmarknadsutbildning (AMU) påverkar sannolikheten att få en anställning. Anta att individens anställningssannolikhet ökar permanent av ett AMU-deltagande, men att effekten varierar mellan individer. Personer som har störst effekt av att delta i AMU flödar från arbetslöshet till jobb direkt efter utbildningens slut. De som i genomsnitt påverkas mindre av behandlingen är fortfarande arbetslösa. Det ser därför ut som om programmets effekt avtar med tiden, trots att effekten för individerna är permanent.

Metoden exemplifieras med arbetsmarknadsutbildningen

Rapporten visar hur man kan hantera de problem som har att göra med att programeffekterna varierar (slumpmässigt) mellan individer. Metoden illustreras med hjälp av arbetsmarknadsutbildningen. Effekten av AMU skattas för ett slumpvist urval om 3 procent av dem mellan 25 och 54 år som blev arbetslösa 1993–2000. Att ha avslutat en utbildning ökar sannolikheten att få jobb, men denna effekt vägs upp av den negativa inlåsningseffekten vilket gör att AMU (totalt sett) inte förkortar arbetslösheten. Programeffekterna verkar avta snabbt. De två första veckorna efter programslut är den skattade effekten nästan två gånger högre än under de två efterföljande veckorna. Det beror förmodligen på att förmedlare inriktar sig på att hitta jobb till dem som är på väg att avsluta utbildningen, snarare än att anställningssannolikheten försämras så dramatiskt.