Jämviktseffekter av Kunskapslyftet

Kunskapslyftet (1997–2002) var en femårig satsning på att höja framförallt arbetslösas kunskaper och erbjuda en möjlighet för lågutbildade att skaffa sig en gymnasial utbildning inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Kunskapslyftet hade totalt 110 000 platser och var större än Arbetsmarknadsutbildningen under perioden 1997–1999. De vanligaste ämnena var datakunskap, svenska och matematik. 

Jämviktseffekt och individeffekt

Rapportförfattarna är intresserade av Kunskapslyftets jämviktseffekt. I utvärderingar brukar man fokusera på vilken effekt programmet i genomsnitt haft för de individer som deltagit, d v s individeffekten. Men stora program påverkar även de som inte deltagit, t ex andra arbetslösa, och kan påverka även andra marginaler som arbetsgivares rekryteringsbeteende. Jämviktseffekten beaktar också dessa övriga effekter.

Resultaten är baserade på modellsimuleringar

Att skatta jämviktseffekter direkt är mycket svårt. Författarna formulerar därför en modell som sedan simuleras för att beräkna hur Kunskapslyftet påverkade arbetsmarknadsutfall. Modellsimuleringarna tyder på att individeffekterna är positiva: enligt beräkningarna ökar t ex sannolikheten att vara sysselsatt med 2,6 procentenheter för dem som deltog i Kunskapslyftet.

Jämviktseffekten större än individeffekten

Om man också tar hänsyn till att arbetsgivarnas beteende förändras, ökar effekten på sysselsättningssannolikheten för dem som deltagit i programmet till 4,9 procentenheter. Jämviktseffekten visar sig vara större än individeffekten. Det har att göra med att efterfrågan på gymnasieutbildade relativt grundskoleutbildade ökar då det (som ett resultat av Kunskapslyftet) finns fler gymnasieutbildade på arbetsmarknaden. Eftersom det är fråga om modellsimuleringar, snarare än direkta skattningar, ska man antagligen ta effektstorlekarna med en nypa salt. Resultatet att jämviktseffekten är större än individeffekten framstår dock som ett robust resultat.

Analysmetod

I rapporten formuleras en modell med arbetslöshet som orsakas av sökfriktioner. Arbetskraften har olika kvalifikationer och arbetsgivare annonserar ut vakanser för att tillsätta lediga jobb. Med hjälp av data från 1996 – dvs data från perioden innan Kunskapslyftet – kalibreras modellen. Därefter simuleras effekterna av att öka andelen gymnasieutbildade i arbetskraften. ”Individeffekterna” är effekterna av att gå från att vara lågutbildad till att bli gymnasieutbildad givet sammansättningen av vakanser. ”Jämviktseffekterna” fås genom att tillåta att sammansättningen av vakanser förändras.