Utvärderingsmetoder då individer påverkar varandra

Standardantagandet i litteraturen

De utvärderingsmetoder som är standard i litteraturen bygger på antagandet att det bara är de individer som deltar i åtgärden som påverkas. Skälet till detta är att det då är möjligt att finna jämförelseindivider som inte är påverkade av åtgärden. 

Situationer då standardantagandet inte är rimligt

När en åtgärd är stor och omfattar många är det inte rimligt att göra detta standardantagande. Det finns inga opåverkade individer om åtgärden påverkar hela marknaden. Kunskapslyftet innebar t.ex. att arbetslösa utan gymnasieutbildning kunde läsa in en gymnasieexamen. Åtgärdens omfattning kan ha medfört att arbetsgivarna oftare ställde krav på gymnasieutbildning än tidigare, vilket i så fall inneburit att möjligheterna att få arbete försämrades för arbetslösa utan gymnasieutbildning (jämförelseindividerna). En jämförelse mellan dem som gått kunskapslyftet och de grundskoleutbildade leder i sådant fall till en överskattning av åtgärdens effekt.

Om individer påverkar varandra är standardantagandet inte heller uppfyllt. Det kan t.ex. handla om s.k. kamrateffekter som rönt stor uppmärksamhet i utbildningslitteraturen. Kamrateffekter innebär att individen påverkas av studieprestationerna i hela klassen. Om man behandlar halva klassen påverkas även den andra halvan (jämförelsegruppen), om det existerar kamrateffekter. Jämförelsen mellan den behandlade gruppen och jämförelsegruppen blir då missvisande.    

Nya metoder

Rapportförfattarna föreslår nya metoder för att skatta behandlingseffekter då standardantagandet inte gäller. Grunden är att data kan delas upp på både individer och ”marknader”, t.ex. regioner och yrken. Metoden har sedan två steg. För det första skattas åtgärdseffekterna på individnivå medan marknadens egenskaper hålls konstant. För det andra skattas behandlingseffekterna på marknadsnivå, genom att man använder variationen över marknader.

Tillämpning på arbetsmarknadsutbildning i Frankrike

Den nya metoden tillämpas på frågan om deltagande i arbetsmarknadsutbildning förkortar eller förlänger arbetslöshetstiden i Frankrike. Utvärderingen tyder på att arbetslöshetstiden förlängs av att delta i arbetsmarknadsutbildning. Dessa negativa effekter är större ju fler som deltar i arbetsmarknadsutbildning på varje marknad (som i denna applikation består av regioner, yrken och tidpunkter).