Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse

Skolsegregation

Idag är den svenska skolan mer uppdelad än förr. Barnen träffar i större utsträckning andra elever med samma bakgrund. Till exempel går elever med utländsk respektive svensk bakgrund idag oftare i olika skolor. Skolsegregationen har ökat.

Skillnaden i skolresultat (betyg) mellan skolor har också ökat sedan början av 1990-talet (Böhlmark & Holmlund 2012, Holmlund m.fl. 2014, Holmlund m.fl. 2020). Detta förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är fortfarande den avgörande faktorn för hur det går för eleverna i skolan och skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar. De ökade skillnaderna i skolresultat beror uteslutande på ökad skolsegregation. 

Boendesegregation

Den ökande skolsegregationen hänger i sin tur ihop med en ökande boendesegregation (Holmlund m.fl. 2014 samt Böhlmark m.fl. 2015).

I Böhlmark m.fl. (2015) studeras årskurs 9-elever 1993–2009. Författarna finner att skolsegregationen till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.

– Vi ser ett starkt samband mellan boendesegregation och skolsegregation, säger Helena Holmlund som är en av rapportens författare. Detta är inte förvånande eftersom de allra flesta elever går i en skola nära hemmet, och skillnaderna mellan bostadsområden har ökat. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har en ännu högre andel idag. I andra områden finns det knappast några elever med utländsk bakgrund alls, fortsätter hon.

… och fritt skolval

Till en allt större del kan segregationen också förklaras av det fria skolvalet. Elever med bättre förutsättningar väljer oftare en fristående grundskola och i och med att andelen elever som går i friskola har ökat slår det igenom allt mer i ökad segregation.

En annan anledning till att skolvalet bidrar till segregation är att valet av en fristående skola hänger samman med elevförutsättningarna i den kommunala skolan i elevens bostadsområde. När förutsättningarna för den kommunala skolan är goda har starka elever större sannolikhet att stanna, jämfört med en situation där den kommunala skolan har ett svagare elevunderlag.

Sannolikheten att gå i en fristående grundskola var år 2017 ungefär dubbelt så stor om eleven hade starkare socioekonomisk bakgrund än om den hade en svagare bakgrund (Holmlund m.fl. 2020). I gymnasiet har elever med olika förutsättningar nästan lika stor sannolikhet att gå i fristående eller kommunal skola (Holmlund m.fl. 2014 s 270ff).

Motsvarande sortering finns inte i valet mellan kommunala skolor – det finns ingen skillnad mellan elever med hög- och lågutbildade föräldrar eller inkomst och övriga elever när det gäller sannolikheten att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast. Om något är det elever med svaga förutsättningar som är mer benägna att välja bort sin närmaste kommunala skola än elever med bättre förutsättningar. 

– Skolsegregationen har ökat mer i de kommuner där många elever har valt att gå i en fristående skola, jämfört med de kommuner där skolval är ovanligt, konstaterar Helena Holmlund. Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.

-Av den totala ökningen i skolsegregation mellan 1988 och 2017 beror ungefär 27 procent på skolvalet. Skolvalets betydelse har ökat över tid i takt med att fler elever går i fristående skolor, påpekar Helena Holmlund.

Om man ser till nivån på skolsegregationen 2017 är det cirka 14 procent som beror på skolvalet, och resterande del beror på boendesegregationen (Holmlund m.fl. 2020 s 57ff). 

När Stockholms kommun ändrade intagningen till de kommunala gymnasieskolorna från närhetsprincip till betygsprincip år 2000 ökade framförallt kunskapssegregationen kraftigt, men även segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund samt mellan olika socioekonomiska grupper. (Söderström och Uusitalo 2005).

Familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte ökat

Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan.

Ett vanligt mått på ett skolsystems likvärdighet är vilken inverkan föräldrarnas utbildning och inkomst har på elevernas resultat. Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten har inte förändrats för svenskfödda elever under perioden 1988–2017. Däremot förklarar familjebakgrund mer av skolresultaten idag än tidigare för elever som är födda utomlands.

– Det skulle kunna tyda på att skolan blivit sämre på att hantera de här eleverna, men vi tror att det huvudsakligen beror på att gruppen utrikes födda har blivit mer heterogen. Det har helt enkelt blivit större skillnader på hur gamla eleverna är när de kommer till Sverige och vilka länder de kommer ifrån, säger Björn Öckert.

Familjens betydelse för gymnasiebetygen har dock ökat något i och med införandet av programgymnasiet och de målrelaterade kursbetygen (Böhlmark m.fl. 2012, Holmlund m.fl. 2014). Det finns inget som tyder på att skolval särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat. Skillnaderna mellan elever med avseende på föräldrarnas utbildningsbakgrund är konstanta konstaterar även Edmark m.fl. (2014).

Segregationens konsekvenser

I skolan möts elever med olika bakgrund, men ju mer segregerad skolan blir, desto mindre vanligt blir det att de träffar barn med en annan bakgrund.

Det finns mycket forskning om betydelsen av elevgruppens sammansättning, och om det spelar någon roll att elever med olika bakgrund lär känna varandra. Till exempel finns det teorier som säger att fördomar och konflikter mellan grupper minskar om grupperna interagerar med varandra.

-Detta är ett område som det är svårt att forska om. Ett sätt att mäta attityder och värderingar är att undersöka hur ofta och nära personer ur olika grupper interagerar med varandra. Vi studerar därför familjebildning mellan personer med olika etnisk bakgrund, som vi tror fångar acceptans mellan grupper, säger Erica Lindahl.

Kvinnor som haft en skolkamrat med invandrarbakgrund bildade i större utsträckning familj med en partner med bakgrund utanför västvärlden. Sannolikheten att bilda en sådan familj ökade med ungefär 6 procent. Männens framtida familjebildning påverkas inte på samma sätt (Holmlund m.fl. 2021).

–En möjlig tolkning av resultaten är att attityder till andra grupper kan förändras genom möten, men det kan även finnas andra förklaringar till våra resultat, säger Erica Lindahl.

Texten är senast uppdaterad 220221

Referenser

Böhlmark A och H Holmlund (2012) Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988–2010. IFAU-rapport 2012:14

Böhlmark A, H Holmlund och M Lindahl (2015) Skolsegregation och skolval. IFAU-rapport 2015:5

Edmark K, M Frölich och V Wondratschek (2014) Hur har 1990-talets skolvalsreform påverkat elever med olika familjebakgrund? IFAU-rapport 2014:15

Holmlund H, E Lindahl och S Roman (2021) Etniskt blandad skola och framtida sociala interaktioner mellan personer med olika etnisk bakgrund, IFAU-rapport 2021:20.

Holmlund H, J Häggblom, E Lindahl, S Martinson, A Sjögren, U Vikman och B Öckert (2014) Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. IFAU-rapport 2014:25

Holmlund H (2016) Education and equality of opportunity: what have we learned from educational reforms?  IFAU Working paper 2016:5

Holmlund H, A Sjögren och B Öckert (2020) Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. IFAU-rapport 2020:7

Söderström M och R Uusitalo (2005) Vad innebar införandet av fritt skolval i Stockholm för segregeringen i skolan? IFAU-rapport 2005:2