Jobbskatteavdrag

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion för arbetsinkomster. Avdraget är olika stort för olika lönenivåer och det når sin maximala storlek vid medelinkomster. Avdraget infördes 2007 och förstärktes i omgångar 2008-2014. 

Jobbskatteavdraget är svårt att utvärdera

IFAU konstaterar i en rapport från januari 2012 att jobbskatteavdraget är mycket svårt att utvärdera. Rapportförfattarna undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

– Det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget då alla som jobbar har rätt till det, säger Eva Mörk som är en av rapportförfattarna. Vi måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men har ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget som vi kan jämföra med.

Personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Jämförelsen pekar på att sysselsättningen ökade mer bland dem som fick större skattesänkningar. Men det finns ett stort problem: När man gör motsvarande jämförelse tiden innan jobbskatteavdraget infördes ser man samma mönster. Det verkar finnas andra faktorer som åtminstone delvis förklarar resultaten. Dessutom förändras resultaten väldigt mycket när man delar upp befolkningen efter t.ex. kön och civilstånd.

– Vår bedömning är att det inte går att dra några säkra slutsatser kring effekterna, förklarar Håkan Selin. Det finns troligen andra underliggande variationer som påvkerar och variationen mellan gruppernas skattesänkning är också ganska liten. Dessa två faktorer bidrar förmodligen till den stora osäkerheten i resultaten.

IFAU-forskaren Anders Forslund understryker svårigheterna vid en öppen utfrågning i riksdagen i maj 2012. Han säger dock att de indicier som finns väger tungt och tyder på att avdraget ökar sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet (45 minuer in i klippet). Det verkar till exempel ha effekt för dem som är över 65 år. Att Sverige inte fått samma utveckling av arbetslösheten som vid den ekonomiska krisen på 1990-talet är en sak som förs fram.

Nyblivna föräldrar förändrade inte sitt arbetsutbud 

Avsikten med jobbskatteavdraget var att skattesänkningen skulle öka individernas incitament att arbeta, men undersökningar har visat att många har dålig kunskap om jobbskatteavdraget och dess effekter. Kunskapsbristen kan få till följd att arbetsutbudet inte ökar när skatten sänks och att reformens förväntade effekter uteblir.

För att undersöka betydelsen av information om avdragets effekter genomförde Per Nyman, Linuz Aggeborn och Rafael Ahskog (2022:7) ett informationsexperiment som omfattade cirka 144 000 nyblivna föräldrar. Hälften fick ett brev med en beskrivning av hur storleken på jobbskatteavdraget påverkas av arbetsinkomsten och att skattereduktionen skulle bli större om de delade mer lika på föräldraledigheten.

Det fanns inga skillnader i arbetsinkomst, sysselsättningsgrad eller fördelning av föräldraledighet mellan de föräldrapar som fått brevet och de föräldrapar som inte fått det. Rapportförfattarna konstaterar att det skulle kunna bero på att småbarnsföräldrar är obenägna att förändra hur mycket de arbetar, även om de skulle kunna tjäna ekonomiskt på att göra andra val. 

Vabbandet påverkades 

Martin Olsson och Peter Skogman Thoursie (2019:13) studerar hur uttaget av vab förändrades i par där den ena föräldern fick en skattesänkning, jämfört med par som inte fick det. Enligt ekonomisk teori borde den föräldern som får sänkt skatt jobba mer, då hans eller hennes lön beskattas mindre. Föräldern med högre marginalskatt antas istället vabba mer.

De finner att skattesänkningen ledde till att föräldrar omfördelade vab-dagarna. Den förälder som fick sänkt skatt jobbade mer och den som inte fick sänkt skatt vabbade mer. Skattningar visar att om skillnaden i marginalskatt mellan mannen och kvinnan ökade med 10 procent så ökade skillnaden mellan mannens och kvinnans uttag av vab med 8 procent.

Lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar hade små effekter

Den första juli 2007 sänktes arbetsgivaravgifterna för arbetstagare mellan 19 och 25 år med en tredjedel. Rapportförfattarna till Sänkta arbetsgivaravgifter för unga finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

Fler män jobbar med dubbelt jobbskatteavdrag för äldre

Lisa Laun finner att fler arbetar längre med det dubbla jobbskatteavdraget och den sänkta arbetsgivaravgiften för äldre över 65 år. Hon jämför dem som är 65 med dem som ännu inte fyllt 65 för att se effekten. Det var männen som arbetade mer, medan det inte fanns några effekter för kvinnor.

– Varför det är så vet jag inte. De jag studerar är födda 1935–1944 och flera saker kan påverka deras arbetsutbud, t.ex. rätten till pension eller att man arbetar i sektorer med olika starka normer kring pensionering, säger Lisa Laun.

Särskilt stora är effekterna för egenföretagare. Både manliga och kvinnliga egenföretagare ökade sin sysselsättning, bland männen steg den med 5,5 procentenheter jämfört med 2,1 procentenheter bland de anställda.

Staten både vinner och förlorar på reformen: ökade skatteintäkter från dem som fortsatte att arbeta till följd av reformen och minskade skatteintäkter för dem som skulle ha arbetat ändå. Även om det finns stor osäkerhet i beräkningen ger en sådan analys en självfinansieringsgrad på ca 13 procent.