Om sommarjobbens betydelse

Viktigt med kontakter för yrkeseleverna 

Lena Hensvik och Oskar Nordström Skans (2013:20) finner att ungdomar ofta hittar sina första arbeten efter gymnasiet genom de kontakter de skapat på sommarjobb eller extrajobb under studietiden. Mönstret tycks vara tydligare i lågkonjunktur (2017:1).

Hensvik och Nordström Skans studerar samtliga elever som slutat ett yrkesprogram på gymnasiet år 2006, totalt 39 000 individer. Gymnasiestudenterna på yrkesprogram hade 35 procentenheter högre sannolikhet att få sitt första mer varaktiga jobb efter studenten på de arbetsplatser där de jobbat under studietiden, jämfört med elever från samma yrkesprogram och skola. De har dessutom 4 procentenheter högre sannolikhet att hamna på en arbetsplats där en kollega från ett tidigare extrajobb arbetar, även om de själva saknar egen erfarenhet därifrån. En högre sysselsättningsgrad bland kollegorna från sommarjobben ledde också till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

– Vi blev inte förvånade av att den här typen av nätverk leder till jobb, säger Lena Hensvik, men storleken är ganska slående. Och det är intressant att det inte bara är kontakten med en specifik arbetsgivare som är viktig, utan att även de tidigare jobbarkompisarna kan hjälpa ungdomarna att få in en fot på andra företag.

En möjlig förklaring till att arbetsgivarna väljer att anställa genom kontakter är att det kan minska osäkerheten kring unga arbetstagares förmågor.

Kontakter som är specialiserade inom samma område som den nyutexami­nerade yrkesstudenten är extra betydelsefulla. Effekten är tre gånger så stor om kontakten har en utbildning inom samma område.

– Att kontakter som jobbar inom samma yrke förstärker effekten är en viktig insikt, fortsätter Lena Hensvik. Vi lär oss mer om hur tillfälliga anställningar fungerar som en språngbräda mot mer varaktig sysselsättning.

Dagmar Muller (2020:18) finner även hon att sommar- och extrajobb är en inkörsport till det första varaktiga jobbet för yrkesutbildade gymnasieelever. Under de senaste trettio åren har mer än 70 procent av yrkeseleverna haft ett extrajobb eller ett sommarjobb under gymnasietiden. Ungefär 30 procent av dem som hittar ett varaktigt jobb efter avslutat gymnasium återvänder till samma arbetsgivare som de tidigare haft ett tillfälligt jobb hos. Om arbetsgivaren lägger ner sin verksamhet blir arbetsmarknadsinträdet svårare.

Kommunala sommarjobbsprogram leder inte till kontakter på samma sätt 

Flera kommuner skapar jobb för ungdomar under sommaren. I två rapporter studerar IFAU-anknutna forskare dessa programjobb som ofta är av kvalitetshöjande natur och som lottas ut om det finns fler sökande än lediga jobb, vilket gör att man kan jämföra hur det går för dem som lottats in i programmet med dem som inte lottats in. 

Daniel Knutsson och Björn Tyrefors (2024:5) visar att unga med relativt stark socioekonomisk bakgrund får sämre löneutveckling under flera år om de haft ett jobb i Stockholms stads sommarjobbprogram. Unga män och de som gått ett yrkesförberedande program påverkas mest.

Det finns inga indikationer på att ett jobberbjudande leder till mindre kriminalitet, bättre hälsa eller förändrat universitetsdeltagande.

Ungdomar som hoppat av gymnasiet, samt ungdomar med funktionsvariationer eller dokumenterade sociala problem var garanterade ett programjobb och de studeras inte i rapporten.

Kenneth Carling, Ola Nääs och Moudud Alam (2013:24, 2006:14) hittar inga generella effekter på den framtida arbetsinkomsten av att bli erbjuden ett kommunalt sommarjobb i Falu kommun. De som fick respektive inte fick erbjudande om programarbete i kommunen hade en likartad inkomstutveckling under tio år efter gymnasiet.

Ett undantag är flickor som hade låga betyg från grundskolan. De som lottades till ett kommunalt programjobb arbetade mer under gymnasieåren än jämförbara flickor som inte fick erbjudandet. Flickor med låga betyg som inte blev erbjudna sommarjobb uppvisade betydligt lägre framtida inkomster i jämförelse med andra grupper av ungdomar.