Effekter av treårigt yrkesgymnasium

År 1991 beslutade riksdagen att införa det kursutformade programgymnasiet. Gymnasieskolan var tidigare uppbyggd kring ett antal studieförberedande treåriga linjer och ett större antal tvååriga yrkesinriktade linjer. I och med reformen blev alla gymnasieprogram treåriga. Yrkesprogrammen fick fler allmänna teoretiska ämnen, till exempel blev samhällskunskap och engelska obligatoriskt. Elever från yrkesförberedande program fick grundläggande behörighet för att söka till universitet och högskolor. Förändringen motiverades bl.a. av arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet, samt en behovet av en mer likvärdig skola.

IFAU har med hjälp av det försök med treåriga yrkeslinjer som föregick införandet (ÖGY-försöket) kunnat utvärdera effekter av förlängd yrkesinriktad gymnasieutbildning. Försöket påbörjades 1988/1989 och inkluderade som mest cirka 11 000 elever.

Vi kan konstatera att det treåriga yrkesgymnasiet påverkade eleverna på olika sätt. Bland elever med låga betyg från grundskolan ökade risken för arbetslöshet senare i livet, troligen till följd av att fler hoppade av gymnasiet. Samtidigt minskade kriminaliteten hos manliga gymnasieelever i åldern 16–20. Barn som vuxit upp i socioekonomiskt svaga hem röstade oftare i allmänna val när det gått ett treårigt yrkesgymnasium och andelen tonårsgraviditeter minskade hos kvinnliga gymnasiestudenter med höga betyg från grundskolan och utbildade föräldrar. Vi redogör närmare för de olika rapporterna nedan.

Sannolikheten att bli arbetslös påverkades inte

Hall (Rapport 2013:16) följer upp de som gick ett treårigt istället för ett tvåårigt yrkesgymnasium vid lågkonjunkturen 2008−2010. Det verkar inte som de klarade sig bättre på arbetsmarknaden än jämförbara elever som gått tvåårigt gymnasium.
Bland dem som hade låga betyg från grundskolan tycks risken för arbetslöshet som vuxen istället öka. Sannolikheten att vara arbetslös minst 180 dagar under 2008–2010 ökade med 5,2 procentenheter. Mönstret är tydligast bland män. Även sannolikheten att vara arbetslös ett helt år ökade signifikant för gruppen.

Det finns enligt forskningen inga tecken på att det extra året medförde en ökad övergång till högskolestudier (Rapport 2009:7), men de förlängda yrkesutbildningarna verkar i viss utsträckning ha minskat andelen ungdomar som arbetade på sina föräldrars arbetsplatser tidigt i karriären (Rapport 2021:6). 

– Det kan tyckas förvånande att en längre och mer generell utbildning ökade risken för arbetslöshet, säger Caroline Hall. Vi vet dock att just elever med låga grundskolebetyg oftare hoppade av när yrkeslinjerna blev längre. Det är troligen därför jag ser att risken för arbetslöshet ökar.

Inte heller Ekström (Rapport 2002:12) finner att treårigt gymnasium påverkade sannolikheten för arbetslöshet. Ekström finner att det inte heller hade en effekt på hur många som skaffade högre utbildning.

Längre yrkesprogram gav lägre brottslighet bland pojkar

De manliga gymnasiestudenternas risk att begå brott minskade när yrkesprogrammen förlängdes (Rapport 2015:11). Det tredje året ledde till en minskning av egendomsbrotten med cirka 20 procent, men ingen signifikant minskning av våldsbrotten. Effekterna var tydligast bland de unga män som hade relativt låga grundskolebetyg.

– En tolkning är att den mer strukturerade tillvaron i skolan minskar risken för brottslighet, säger Olof Åslund som var en av flera rapportförfattare. Även brott på helger minskade bland dem som gick i skolan ett extra år.

Kvinnor begår avsevärt färre brott än män, och bland kvinnliga elever syntes ingen effekt av reformen, varken på kort eller på lång sikt.

Längre gymnasieutbildning gav minskade skillnader i valdeltagande

Fler unga från lågutbildade hem röstade i riksdagsvalen när yrkesprogrammen på gymnasiet förlängdes (Rapport 2017:12). Det var barn till föräldrar med låg utbildning och låga inkomster som röstade i större utsträckning i allmänna val. Valdeltagandet ökade med 3 procentenheter för barn som växte upp i hem som tillhörde den lägsta fjärdedelen när det gäller socioekonomiska förutsättningar. Från 83 procent valdeltagande till 86 procent. Förlängningen av yrkesprogrammen ledde däremot inte till någon allmän ökning av valdeltagandet bland yrkeseleverna.

– Eftersom elever från de mest resurssvaga hemmen ökade sitt valdeltagande blev det mindre skillnad mellan olika grupper, säger Karl-Oskar Lindgren, som är en av rapportförfattarna. Det tycks som om utbildningsreformer åtminstone under vissa förutsättningar kan vara ett medel för att minska den politiska ojämlikheten.

Den treåriga yrkesutbildningen på gymnasiet bidrog till färre unga mammor

Kvinnor som började treåriga yrkeslinjer på gymnasiet hade i mindre utsträckning fått barn vid 20 års ålder än jämförbara kvinnor som började tvååriga yrkeslinjer (Rapport 2011:27). Sannolikheten minskade med omkring 44 procent. Det var dock endast kvinnliga gymnasiestudenter som hade höga avgångsbetyg från grundskolan eller relativt högutbildade föräldrar som sköt upp sitt barnafödande. Kvinnor med låga grundskolebetyg eller lågutbildade föräldrar påverkades inte av den längre skolgången.

– Utbildningslängden hade inte någon effekt på antalet barn vid 32 års ålder, så kvinnorna i den här gruppen har snarare senarelagt barnafödandet än minskat antalet barn, säger Caroline Hall.