Annat än pengar tycks spela roll vid pensionsbeslut

Rapportförfattarna studerar om äldre personer stannar på arbetsmarknaden eller lämnar den genom ålders- eller förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning). De studerar hur ekonomiska drivkrafter – förutom ålders- och förtidspension även tjänstepension, inkomstförsäkringar, inkomstskatt och olika behovsprövade bidrag – påverkar tidpunkten för pensionering. De finner att ekonomin spelar roll, men att effekten är relativt liten.

– Vi ser att ekonomiska drivkrafter har betydelse för pensionstidpunkten, men att de inte på egen hand kan förklara de svenska pensionsmönstren. Att till exempel betydligt fler i gruppen 60–64 år är kvar i arbetslivet 2008 jämfört med 2001 tror vi inte bara beror på ekonomin, utan även förändrade normer eller bättre hälsa, säger Lisa Laun som är en av flera rapportförfattare.

Individer med sämre hälsa och lägre utbildning påverkas något mer än andra, men även för dessa grupper är effekterna relativt små.

Urval, data och metod

Rapportförfattarna studerar pensionsbeteendet i åldrarna 50–69 år under perioden 2001–2008. För att mäta ekonomiska drivkrafterna beräknas ett så kallat ”optionsvärde” av att fortsätta arbeta, vilket tar alla framtida inkomstströmmar vid pensionering eller arbete i beaktande. Förutom ålderspension studeras förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättningen), vilket är den viktigaste vägen för att lämna arbetskraften före 65 års ålder. Dessutom beaktas de fyra övergripande tjänstepensionssystemen, inkomstskattesystemet samt de viktigaste inkomstprövade bidragen för äldre. Författarna skattar därefter en ekonometrisk modell för valet att lämna arbetskraften. Den skattade modellen används för att simulera sysselsättningseffekterna av olika policyregimer för inflödet till förtidspension.