Arbetsförmedlingens bedömningsstöd används på varierande sätt

På uppdrag av regeringen införde Arbetsförmedlingen ett nytt arbetssätt år 2012. När arbetssökande skrivs in vid förmedlingen ska arbetsförmedlarna med hjälp av ett webbaserat profileringsverktyg ta fram ett mått på den sökandes förutsättningar på arbetsmarknaden. Till grund för detta ställs frågor om till exempel individens ålder, utbildning, arbetslöshetshistoria, födelseland och eventuell funktions­nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Detta bedömningsstöd ska tillsammans med förmedlarens professionella bedömning avgöra om en arbetssökande är i behov av tidiga insatser. Bedömningsstödet är bland annat tänkt att öka enhetligheten vid inskrivningen.

Stödet används olika av förmedlarna

Rapportförfattaren undersöker hur bedömningsstödet används, baserat på intervjuer med ett tjugotal arbetsförmedlare och sju chefer på sju kontor i olika delar av Sverige. En stor majoritet av förmedlarna säger att de använder bedömningsstödet, men i varierande utsträckning. Medan vissa använder det i sin helhet undviker andra att ställa frågor till de arbetssökande som kan upplevas som obekväma eller irrelevanta. Förmedlarna försöker istället ”läsa av” informationen utan att ställa frågorna explicit. För ungdomar finns en handfull kompletterande frågor, men det tycks variera betydligt om dessa särskilda ungdomsfrågor används.

Förmedlarnas bedömning tycks väga tyngst

Både chefer och förmedlare menar att verktyget är ett bra stöd, men att den egna professionella bedömningen vanligen väger tyngre än verktygets utfall då bedömningarna krockar. Cheferna är i stort positiva till verktyget, medan förmedlarna är mer ambivalenta.

– Det verkar ha funnits en inledande skepsis som med tiden övergått i en mer neutral hållning, säger Anahita Assadi som är rapportförfattare.

De intervjuade cheferna tar även upp flera interna problem vid implementeringen av verktyget, bland annat tidspress och bristande information.